Studie om Naturism i Sverige

Abstrakt
Naturist är ett begrepp som de flesta av oss någon gång har kommit i kontakt med. De flesta
drar också snabbt en koppling mellan naturist och nakenhet. Förenklat och något generaliserat
är det där kunskapen om naturisten tar stopp. Runt omkring begreppet naturist och nakenhet
finns däremot en mängd fördomar. I förståelsen för den ideologiska gruppen av naturister finns
det dock allmänt brister. ”Man äter inte med snoppen eller musen” får vi skämtsamt som svar
på en fråga gällande om man äter frukost naken på Nordens enda Bed&Breakfast för
naturister. I det svaret kan en sarkasm utläsas. En sarkasm som kommer som följd av att
fördomsfulla och oförstående frågor blivit en vana.
Studien bearbetar induktivt fältet naturism genom en empirisk undersökning av de människor
som lever efter livsstilsideologin. De empiriska data som samlats in har format studien. Med
fältet som utgångspunkt skapar studien förståelse för fenomenet naturism, motivationer för att
utöva naturism och en klarhet i vilka individer som är naturister. Det genom att informatörer
inom naturismen samtalar med författarna om vad som är relevant för ideologin. Informationen
ger kunskap som gör det möjligt att förstå naturister som en målgrupp för turism. Studien leder
slutligen till en inventering av Sveriges förutsättningar för att utveckla naturistturism. Turism
för naturister.
Den slutgiltiga inventeringen visar existerande förutsättningar för Sverige att utveckla sin
naturistturism. Det finns däremot stora behov av utveckling inom många områden för att
turismen ska lyckas. En starkare organisation för turism och en mer enad organisation för
naturister är nödvändigt. Dessutom krävs mer kunskap hos allmänheten om naturism för att
välkomna turister. Också naturisterna behöver utveckla en högre acceptans mot andra sociala
grupper. Studien visar en avsaknad av den mest väsentliga förutsättningen; en vilja bland
naturister att utveckla aktiviteter och besöksnäringen kring naturism i Sverige. Tron på en
tillväxt är inte stark. Det faktumet hindrar utvecklingen trots den potential författarna funnit i
ideologin som inriktning för turism.
Nyckelord
Naturism, turismutveckling, förutsättningar, nakation, nakenhet, fördomar,
sexualisering
Tack
Tack till handledare Hans Wessblad för engagemang och uppmuntran under
examensarbetets gång. Tack även till studiens informatörer som varit tillmötesgående
och gett mycket utförliga svar.

1. Kortfattad översikt av naturismens framväxt
Orden naturism och naturist har ursprungligen skapats inom naturiströrelsen
(scandinavianaturist.org1). I Svenska Akademiens Ordlista definieras naturism som
”nakenkultur, nakenhetsrörelse” (svenskaakademien.se s.607). Enligt Sveriges
Naturistförbund (SNF) bestäms inte om någon är naturist eller inte pågrund av
nakenhet. Det avgörande är inställningen till livet, naturen och andra människor. Det är
det betydelsefulla (scaninavianaturist.org1).
Förbundets definition av naturism lyder; ”Naturismen är en livsstil i harmoni med
naturen. Den utmärks av praktiserandet av gemensam nakenhet och har till ändamål att
uppmuntra självkänsla, respekt för andra och omgivningen”(scandinavianaturist.org1).
Social nakenhet, att människor är nakna tillsammans, fungerar enligt SNF som ett
verktyg för att leda människor närmare varandra. Nakenheten ska även bidra till en ökad
respekt för individen, en tro på människovärden samt en uppfattning om lika värden
bland alla individer (scandinavianaturist.org1).
Anhängaren av naturismen går under namnet naturist. Tillhörighet till livsstilen och
befogenhet att kalla sig naturist på ett korrekt sätt får en person endast genom
medlemskap i en förening som lär enligt SNF:s målsättningar. Är anhängaren inte
medlem i en förening som hör till INF (Internationella Naturist Förbundet) och SNF är
man endast en person som klätt av sig naken. Att vara nakenbadare är enligt SNF:s
hemsida inte detsamma som att vara naturist (scandinavianaturist.org1). De villkor som
ger en människa befogenheten att med rätta kalla sig naturist är ett hett ämne på fältet.
På många håll diskuteras reglerna för befogenhet som att vara diskriminerande mot
ickemedlemmar. Reglerna anses också ickefrämjande för den frihet som ideologin
naturismen baseras på.
Långt bak i historien kan man läsa om hur nakenhet utövats i olika syften. Dels endast
för att förespråka frihet och dels av religiösa skäl. Ett flertal sekter har använt sig av
nakenhet som symbol för det naturliga och ursprungliga. Nakenheten har även använts
för att hamna i ett oskuldstillstånd och på så sätt komma nära Gud. ”Adamiterna” var en
sådan religiös grupp. Gruppen menade att alla människor härstammar från Adam och
Eva som levde nakna i Paradiset. Som följd av det var nakenhet det naturliga sättet att
vara. Adamiterna förordade därför nakenhet precis som Adam och Eva
(naturisten.org1).
Det var under 1900-talet som de första människorna utövade nakenhet i organiserade
former genom olika föreningar och privata vänskapskretsar. Det skedde främst av
människor i Tyskland och Frankrike. Syftet var att känna frihet i naturen och känna
harmoni tillsammans i dess naturliga form (naturisten.org1). Organiserade föreningar
kom först i Tyskland och startades som en revolt för den ohälsosamma livsstil som
2
fanns bland storstädernas arbetarklass. Under 1930-talet var det hälsan som stod i fokus
och de som kom att bli anhängare av naturismen ville leva efter hälsofrämjande
aktiviteter som sport. Nakenhet sågs som en del av det sunda livet. En forskare vid
namn Johan Almkvist började under samma tid att intressera sig för naturismen.
Almkvist besökte olika ”naturistparadis” som Frankrike och Tyskland. Efter resorna
skrev Almkvist en socialmedicinsk bok om ”nakenkulturen”. Boken behandlade
klädselns påverkan på människor där främst deras inre var i fokus. Almkvist fortsatte
sitt engagemang inom naturismen genom att förespråka nakenkultur på olika kongresser
runt om i världen. Under kongresserna höll han presentationer om klädernas negativa
inverkan på harmoni och fred. Almkvists arbete har fram till idag kommit att vara
betydande för utvecklingen av naturism, främst inom Sverige (web.comhem.se).
Efter utvecklingen av organiserad naturism i Tyskland spred sig livsstilen till Sverige
med en successiv ökning av nakenkulturen. Svenska friluftsföreningen som var den
första av landets föreningar finns kvar än idag. En av andra världskrigets följder blev en
stagnation inom naturismen. Där av kom naturismens riktiga genomslag efter kriget runt
år 1950 (scandinavianaturist.org2).
Idag finns det cirka 20 naturistföreningar runt om i Sverige som är anslutna till det
nationella naturistförbundet vid namn Svenska naturistförbundet (SNF) och de utgör
tillsammans den organiserade naturismen. I SNF finns stadgar om hur relationen mellan
SNF och naturistföreningarna ska vara. SNF bestämmer hur alla de svenska
naturistföreningarna ska skötas, vad som är betydelsefullt samt vad naturism handlar om
och innebär (scandinavianaturist.org2).
SNF i sin tur tillhör ett internationellt naturistförbund (INF) och inom detta finns en
europeisk organisation vid namn EuNet. EuNet består av alla naturistförbund i Europa
som är anslutna till INF. Organisationen har en årlig konferens där de beslutar om vilka
evenemang som ska sponsras av organisationen. De jobbar även med samarbetsprojekt
av olika slag och hur dessa kan utvecklas vidare (scandinavianaturist.org3).
Det finns olika definitioner på vad naturism är och begreppet har inte samma betydelse
för alla individer. Vissa naturister benämner sig också som nudister, medan andra
menar att det finns stora skillnader mellan de båda begreppen naturist och nudist. Vissa
menar att naturist och nudist är det samma, att det inte finns någon anledning till att
försöka skilja de båda begreppen (Olle Strand 2012-11-13). Andra menar att det är
nödvändigt att skilja dem åt då nudist använts i fel sammanhang främst av porrindustrin.
Missanvändningen leder till att omgivningen associerar nudister med porr vilket ger en
del naturister en önskan om att endast benämnas som naturister (Inge Gullander 2012-
11-12). Det finns ingen klar linje om när och hur de olika begreppen används. Det är
dock relevant att känna till att det finns en existerande diskussion. Vi kommer vidare i
studien endast använda oss av begreppet naturist.

2. Naturismens komplexitet
Naturismen är intressant att studera då den öppnar för en annorlunda form av turism.
Inom Sverige finns det inte mycket tidigare forskning gjord kring människorna som
lever efter naturistideologin. Som följd av det finns inte heller mycket forskning om
deras behov för resande. Genom att förstå sig på naturismen som fenomen kan vi skapa
oss kunskap om motiven för att leva efter den.
Begreppet naturism används i viss utsträckning i fel sammanhang. Felanvändningen
grundar för potentiella problem för den ideologiska gruppen naturister. Det finns
verksamheter där människor utför aktiviteter utan kläder och därför relaterar till
begreppet naturism. Människor inom de verksamheterna är till stor del inte befogade att
kalla sig naturister. Det handlar exempelvis om människor aktiva inom porrindustrin.
Missanvändningen kan ge och ger negativa konsekvenser i den allmänna uppfattningen
om personer som lever efter naturismen. Det är då begreppet lätt får en koppling till
felaktiga värden och aktiviteter (scandinavianaturist.org1). Diskussionen är viktig att ta
del av då skilda åsikter kan leda till oenigheter inom gruppen. Oenigheterna kan i sin tur
påverka utvecklingen av naturistturism.
Det är relevant att förstå vad den organiserade naturismen innebär och vad den betyder
för naturistrelaterade turismaktiviteter inom Sverige. Det då förståelsen sedan kan
redogöra för om det finns förutsättningar som för naturistturism i Sverige. Ur detta
perspektiv finns det utrymme att undersöka anledningar och motiv till varför
verksamheter med koppling till naturism drivs.
Vidare är det av intresse att djupare förstå SNF:s roll i naturismen och förbundets
påverkan på anhängare. En förståelse för hur SNF fungerar och arbetar är relevant
eftersom organisationen är de som driver och styr den organiserade turismen i Sverige.
Allmänhetens inställning gentemot naturism och naturister är intressant att undersöka
eftersom den har förmåga att påverka utövningen av naturism. Attityder från
omgivningen ses som ett eventuellt hinder. Attityder kan påverka de som redan
praktiserar nakenhet och i vilken utsträckning de gör det. Allmänhetens attityder kan
också påverka de som är intresserade av att engagera sig i naturismens livsstil. Som
följd av det har attityderna kraft att påverka utvecklingen av naturismen.
Naturism är i många hänseenden ett tabubelagt begrepp. Naturister bemöts med
fördomar om översexualitet. Den danske sociologen Stine Josefine Fredriksen har gjort
en tvåårig studie om organiserade naturister. Fredriksen menar att det i naturistiska
organisationer och föreningar är av väsentlighet att etablera regler. Genom reglerna ska
en asexuell miljö skapas genom att de förhindrar sexuella handlingar inom
organisationen. Fredriksen konstaterar att det främst är mannen som är den som
kontrolleras av reglerna då det finns misstankar mot de singelmän som söker
medlemskap. Exempel på regler är sådana som innebär att männen inte får bära
solglasögon, inte heller ”glo” är tillåtet och man skiljer detta mot att ”se” (svd.se).
4
Enligt Fredriksen domineras naturismen i nuläget av heterosexuella män i medelåldern.
Hon menar att det kan bero på könskillnader i samhället och att nakenhet för kvinnor
associeras med risker så som övergrepp (svd.se). Till följd av att naturismen till viss del
är tabubelagd kan en diskussion föras kring huruvida det finns fler människor som
önskar vara naturister. Avståndstagande från att bli organiserad naturist kan i sådant fall
bero på tabun och en oro för omgivningens reaktioner samt de negativa konsekvenser
som kan följa utav dem.
Tabuns påverkan på turismen är även den av intresse att undersöka. Utformning av
naturistturism kan anpassas eller formas pågrund av tabun. Efterfrågan och inställning
kan också den vara påverkad av tabun när det handlar om exklusivitet och
upplevelsefaktor.
Utbudet av turism för naturister är som tidigare nämnts inte brett. Totalt finns idag 10
campingplatser för naturister spridda över landet samt ett Bed&Breakfast beläget i
Skåne (scandinavianaturist.org4). Att det finns ett etablerat Bed&Breakfast för
naturister på Hylteberga Gård i Skurup gör det intressant att studera utbudet vidare för
att få klarhet i om det finns en efterfrågan på utveckling av denna typ av turism inom
landet. Det är av relevans att få en förståelse för marknaden, dess behov och hur en
eventuell utveckling av turismprodukter för naturister skulle bemötas. Till följd av det
är det vidare intressant att undersöka vilka typer av turismprodukter det skulle kunna
röra sig om.
Lokalbefolkningens välkomnande av turism är av stor betydelse vid etablering av
turism. Därför är positiva åsikter hos lokalbefolkning runt områden för naturistturism en
förutsättning för utveckling. På Solhejdan naturistcampings hemsida har det angetts ett
antal trivselregler för de som vistas på campingen. En av dessa är att deras besökare
endast får vara nakna på campingområdet. Med hänsynstagande till lokalbefolkningen
ska turisterna vara påklädda utanför området (Scandinavianaturist.org3). Hur regler i
samband med turism för naturister tolkas av lokalbefolkningen kan i detta skede bara
spekuleras om. Ett antagande dras om att det kan generera till ett visst tänk hos
lokalbefolkningen i form av ”Vi och dem”. Då turismprodukten blir en tjänst som
konsumeras bakom stängda dörrar dras en slutsats att det dels kan skapa misstankar från
lokalbefolkningen. Misstankarna kan leda till att naturistturisterna behandlas som
främmande och annorlunda. Det betyder inte att reglerna behöver vara negativa. Från
arrangörernas sida kan misstänksamheten och avskildheten skapa något som är
exklusivt för turisten. Det genom att tabun kring ämnet kan göra produkten mer
åtråvärd. Producenten kan potentiellt erbjuda den som söker samhörighet i en
nudistorganisation möjlighet att finna identifiering av det enskilda jaget i konsumtion av
den avskilda turismprodukten. Avskildheten kan ses ur olika perspektiv. Dels kan
samhällets påverkan förstås igenom den men också påverkan på naturisterna själva.
Avskildheten kan vara negativt eller positivt för naturisternas gemenskap. Den är också
en bidragande faktor till hur naturisterna känner sig förstådda eller missförstådda av
resterande samhälle.
5
Vidare problematik med att man är ett ”slutet sällskap” kan finnas i hur man klassas
eller inte klassas som “äkta naturist”. Det finns då ett krav på medlemskap i en av de
svenska naturistföreningarna för att inges befogenhet att kalla sig naturist.
Medlemskapen ska och genererar förmodligen i positiva följder såsom stärkt
gemenskap mellan de som är medlemmar. På samma gång finns det risk att de som av
självklarhet identifierar sig som naturister blir de enda som tar del av livsstilen samt de
aktiviteter som erbjuds inom den. Det kan komma som följd av att de som är nya inom
naturismen känner en osäkerhet och rädsla att ta ett så stort steg som att göra sig
medlem i ett förbund. Medlemskapet och dess förmåga att skapa identitet hos
människor kan ses från negativt och positivt perspektiv i och med detta.
Generellt vill naturister påvisa att det inte finns några band mellan naturism och
sexuella aktiviteter eller tankar. Under vår studie har sexuella anspelningar och
uttalanden vid ett antal tillfällen förekommit. Därför är naturismen och dess koppling
till sex av intresse för studien.
Det finns motsägelser i hur SNF:s stadgar uttalar naturism som en asexuell rörelse och
hur den individuella naturisten anspelar till sex i konversationer. Exempel på
motsägelser är hur den naturisten Kent under telefonkontakt menade att ”det finns en
spänning med att vara naken med det andra könet” (Kent Nygren 2012-11-28). Ur
sådana uttalanden föds en nyfikenhet och intresse för att förstå sig på det egentliga
syftet med naturism. Genom dem påvisas också en oenighet mellan organisationen SNF
och individen vilket är av intresse att vidare undersöka.
Naturistturismprodukters utformning och hur de eventuellt påverkas av integrationen
mellan naturistturismen och samhället är intressant att undersöka. Så är även en generell
förståelse för hur de produkter som är riktade mot naturister är utformade i Sverige. En
sådan förståelse kan bidra i förståelsen om hur det finns möjlighet att vidare utveckla
existerande produkter. Samt om det finns ett behov av att göra det.
Genom studien kan vi få en inblick i vilken typ av människor som anammar naturismen
och hur det kommer sig att de gör det. Vi tycker att det är intressant att ta oss an och gå
djupt in på ett ämne som skiljer sig från normen i samhället. På så sätt kan vi utforska
en potentiell marknad för alternativturism inom Sverige. Vår generella uppfattning om
att fenomenet till viss grad är tabubelagt av allmänheten tillför en spänning till studien
som vi inte ser i forskning kring mer ”vanliga” turismmarknader. Denna spänning är en
stor del till vårt intresse för att undersöka ämnet naturism och förstå det på en annan
nivå än vi tidigare gjort.

3. Vägen till svar går genom fältet
3.1 Frågeställning:
Som första steg finner vi naturismen intressant då den representerar en normavvikande
livsstil. Eftersom vi ser på naturismen ur ett turistiskt perspektiv vill vi kartlägga
utbudet av turism för naturister idag. Vi vill också skapa oss en förståelse för
naturisterna och deras motiv för val av livsstil och på så sätt resande. Förståelsen har vi
som avsikt att använda för att vidare skapa en uppfattning om vad som skapar
förutsättningar för turism för naturister vilket leder till frågeställningen;
Vilka förutsättningar finns för utveckling av naturistturism inom Sverige?
3.2 Syfte
Syftet med denna studie är att göra en inventering av vilka livsstilsaspekter som
påverkar utvecklingen av turism med anknytning till naturism inom Sverige. Med
inventeringen vill vi utforska möjlighet och potential att utveckla naturistturismen inom
landet.
3.3 Vikten av opartisk tolkning
Baserat på att vi studerar fenomenet naturism och dess möjlighet att utvecklas i relation
till turism är det viktigt att förstå naturismen i helhet. Materialet som ligger till grund
för studien kommer därför direkt från fältet.
Sättet att ta sig an och tolka undersökningens material handlar om hermeneutik. Enligt
Hartman (2004) handlar hermeneutiken om strävan efter en förståelse om hur
människor uppfattar världen. Han menar att man måste skapa denna förståelse genom
tolkningar av människors beteende, förståelsen kan inte skapas på annat sätt än det,
exempelvis genom att beräkna eller mäta på beteendet (Hartman 2004).
Enlig Fejes och Thornberg (2009) kan tolkningen av ett fenomen och beteenden inom
det ske genom tre olika sätt. De används olika beroende på vad som ligger i fokus för
det man undersöker, alltså vad som tolkas. När forskare tolkar sitt material är det viktigt
att vara öppen för fenomenet, inte ha några förutfattade meningar eller på något sätt
försöka styra insamlingen av det empiriska materialet. Det är viktigt att forskaren låter
det finnas ett utrymme för informanten att beskriva sina egna upplevelser och
erfarenheter utan att bli påverkad av forskaren. Forskaren ska istället tolka beteendet
och tankarna från informanten i efterhand (Fejes & Thornberg, 2009).
Hermeneutik kan kopplas till begreppet epistemologi. Då studien handlar om att skapa
förståelse av ett fenomen genom att ta del av andra människors värderingar, åsikter och
tankar kan det finnas risk att vi förstår och tolkar information kring fenomenet felaktigt.
Det kan bland annat bero på att vi själva har en bild av världen sedan innan, en
uppfattning om hur saker och ting är och fungerar. Det handlar om begreppen ontologi
7
och epistemologi. Enligt Travers (2001) är ontologi den befintliga världsbild som var
människa har och den ser olika ut hos alla. Epistemologi är sedan det sätt som
människor förstår information på, vilket påverkas av den befintliga världsbilden.
Epistemologin handlar om hur personen utifrån sin ontologi ser på världen och tolkar
den. Det ger i sin tur personen kunskap. Travers (2001) menar att sambandet mellan
ontologi och epistemologi mycket väl kan påverka forskningsprocessen när det handlar
om studier av människor och hur de värderar och tänker kring ämnet som studeras.
Travers (2001) lägger fram två huvudsakliga epistemologier; positivism och
interpretivism. Positivistiska paradigmen ser naturvetenskapen som det enda rätta sättet
att bevisa en sanning, där finns det ett rätt och ett fel som alltid kan bevisas genom
vetenskapen. Interpretivismen däremot har en subjektiv syn, forskaren integrerar i
forskningen och kan genom sina handlingar påverka den. Genom det interpretivistiska
paradigmet anser man att människan skapar sanningen genom hur denne handlar
(Travers, 2001). I vår studie är det viktigt för oss att vara objektiva eftersom vi har
kontakt med informatörer och baserar studien på hur vi förstår olika individer utifrån
vad de berättar om sina tankar, tolkningar och förståelse. Det innebär att vi ska studera
fenomenet utifrån även om vi ska förstå det inifrån genom våra intervjupersoner. Under
insamlingen av data ska vi därför inte låta oss påverkas av förutfattade meningar, idéer
och tankar som vi har om naturism.
Epistemologin kan öppna upp för missförstånd genom hur vi förstår de personer som
medverkar i studien. Det beror på att vi baserat på vår ontologi kommer att göra
tolkningar av det material vi kommer i kontakt med. De tolkningarna är bilden av
naturisternas verklighet som vi kommer att få. För att den ska bli så korrekt som möjligt
anser vi att epistemologin är viktig. Genom att ha vikten av epistemologi i medvetandet
under studiens gång kan våra möjligheter att få en korrekt bild av naturisternas
verklighet öka. Det då vi genom att aktivt tänka på epistemologiers existens kan försöka
påverka studien så lite som möjligt med vår egen världsbild.
3.4 En studie om tankar och livsaspekter
Vi vill bygga vår studie med naturisters verklighet som utgångspunkt i och med att det
är där vi kan finna svaret på vår forskningsfråga. Vi måste skapa en förståelse för hur
fenomenet naturism för att förstå de förutsättningar som krävs för att utveckla en turism
i relation till det. Det betyder att vår kunskap om naturismen måste skapas av
information direkt ifrån fältet, på ett sätt där teori och tidigare forskning inte påverkar
vår insamling av data. Att samla information på det sättet ger oss möjlighet att sätta oss
in i ämnet genom de engagerades perspektiv.
Genom att använda oss av en kvalitativ studie kan vi ta oss an fältet naturism på det sätt
vår studie kräver. Den kvalitativa studien låter oss komma nära de människor som är
aktiva inom ämnet och ger oss möjlighet till att bygga upp en grund av material baserat
på naturisternas verklighet. Enligt Hartman (2004) karaktäriseras kvalitativa studier av
att man vill nå en förståelse för världsbilden hos en individ eller en grupp individer
(Hartman 2004).
8
Kvalitativ forskning handlar om människors värderingar, åsikter, förståelse och tankar
(Smith 2010). Travers (2001) beskriver hur man genom kvalitativa studier kan förstå
anledningen till varför människor handlar som de gör genom att ta sig in i huvudet på
dem som studeras och förstå deras sätt att tänka och deras upplevda känslor. Alla
människor har en fri vilja som gör att människan skiljer sig från sanningar i
naturvetenskapen, människan påverkas av andra saker än naturlagar (Travers, 2001).
Kritik emot kvalitativstudie finns och denna representeras av Åsberg (2001) som menar
att sammanställningen av kvalitativ och kvantitativ metod är en orimlighet. Enligt
Åsberg är begreppen kvantitativ och kvalitativ inte sammankopplade med metodologi
utan är en datainsamling där data kan vara kvalitativ eller kvantitativ, det vill säga
fenomenets egenskaper. Enligt Åsberg kan heller inte kvalitativa och kvantitativa
analyser finnas eftersom det också i detta fall endast är det resultat och data som kan
representera dessa begrepp (Åsberg, 2001).
Åsbergs synsätt innebär i vårt fall att de data vi får fram genom att utföra intervjuer
kommer att ha kvalitativa egenskaper men att sättet vi undersöker fallet inte kan kallas
för en kvalitativ metod.
I och med att fältet är utgångspunkten för studien, att vi samlar empiri som vi sedan
analyserar och genom denna analys når slutsatser gör vi vår studie induktiv (Smith,
2010). Detta innebär att vi hela tiden utgår från fältet, är teoretiskt neutrala fram till den
analytiska delen av studien. Efter analysen kommer den vetenskapliga teorin att
användas för att tolka empirin för att förstå och vidare dra slutsatser utifrån studien.
Teorierna handlar om tidigare forskning och hjälper oss dra slutsatser om naturisternas
gemensamma beteende. Vi kan också dra slutsatser om varför människor deltar i
naturistideologin och vad den ideologiska gruppen betyder för individen. Gruppens
gemensamma värderingar och hur de formar naturisternas handlande kan vi förstå med
hjälp av teorierna. Det är viktigt för att till sist med all samlad information och kunskap
använda teorier för turism. Sådana teorier ger oss en klarhet i hur naturisterna kan
fungera som turistiskmålgrupp och vilka turismprodukter målgruppen bör intressera sig
av.
3.5 Fenomenet är vårat fokus
Vad vi studerar och sättet vi behöver studera på kan placeras under begreppet Fallstudie.
Vi har valt att studera ett specifikt fenomen som är av intresse för oss. Genom att förstå
fenomenet naturism kan vi vidare få en förståelse för de olika faktorer som kommer
resultera i förutsättningar för turismverksamheter inom naturismen.
Fallstudie handlar om att forskaren undersöker och förstår ett ämnesområde, ett fall som
exempelvis ett fenomen, i dess verkliga kontext (Kruger & Saayman, 2011).
Anledningen till att en fallstudie är passande för vår studie är att den ger möjlighet till
att opartiskt undersöka ett fenomen utifrån genom att möta aktiva informanter om
9
fenomenet och vad de tror att förutsättningar för naturistturism i Sverige kan vara.
Enligt Yin (2009) sitter metodens styrka i möjligheten för forskaren att använda olika
typer av material. Den passar väl i undersökningar där forskaren har begränsad kontroll
över fallet och studerar det utifrån (Yin 2009).
3.6 Information direkt från fältet
Primärdata är sådana data som vi som forskare själva skapar genom studien (Smith,
2010). Direktkontakt med fältet genom intervjuer kommer att skapa primärdata för oss.
För att ta vara på röster på fältet kommer intervjuer väl till pass i studien. Genom dem
kan vi föra samtal med personer som är engagerade inom naturismen och förstå hur de
ser på fenomenet inifrån. För att få en sann bild av verkligheten vill vi inte använda oss
av förberedda frågor som kan leda intervjuerna i en viss riktning.
Istället vill vi se intervjuobjekten som informanter som ger oss information och kunskap
om hur fältet verkligen ser ut och fungerar genom att vi pratar med dem om ämnet och
på så vis leds samtalet in på delar naturligt och det som är relevant att tala om avgörs
genom hur konversationen utvecklas.
Det vi vill är att få en diskussion om fenomenet mellan oss och informanten.
Utmaningen för oss som forskare kommer vara att ställa relevanta följdfrågor så att vi
kan få så mycket relevant information som möjligt. Det kommer att bli en utmaning i att
kunna vara med och diskutera djupgående då vi inte har tidigare kunskap om
fenomenet.
Enligt Yin (2009) används intervjuer ofta inom fallstudier då de flesta fallstudier berör
människor. Forskaren vill med intervjuer skapa en dialog och genom detta få material
till den fråga man baserar studien på. Man skiljer på öppna och fokuserade intervjuer.
Den öppna är den som ger forskaren möjlighet att skapa en dialog och spontant komma
på frågor och följdfrågor. En fokuserad intervju kan även den vara öppen men en sådan
intervju är mer kontrollerad. Den fokuserade intervjun har ofta ett tema och strävar efter
att få ett faktapåstående bekräftat genom data från intervjuerna. Yin (2009) betonar
vikten av att vara försiktig med sina intervjuer så att man inte leder respondenten, i vårt
fall informatören, i en viss riktning eller ställer frågor som kan få personen att ana en
icke genuinitet (Yin, 2009).
3.7 Tidigare samlad data ger en bredd
Då vi anser att intervjuer inte kommer ge oss tillräckligt bred information kommer vi
även att använda oss av sekundärdata. Sådan information består av sådant som andra
tidigare samlat in eller skapat. Sekundärdata kan utgöras av olika typer av källor såsom;
dokument, tidningsartiklar, hemsidor, kommentarer och diskussioner mellan människor
som är aktiva på fältet etcetera (Smith, 2010).
Sådan information kommer att vara viktigt för oss för att förstå samtal mellan
engagerade människor på fältet. Genom vad de anser viktigt genom vad som läggs vikt
10
på hemsidor, hur de utformas, debatter som hålls med mera. Det som kan vara negativt
med insamlandet av sekundär data är att vi som forskare måste lita på material som
andra samlat.
3.8 En informant leder till en annan
Då studien baseras på information kring fenomenet naturism och de röster som finns i
empirin finns inget behov för oss att komma i kontakt med specifika personer. Således
finns det inte heller någon rätt eller fel ände att börja i när det handlar om att välja ut
intervjuobjekt för insamling av primärdata.
För att komma åt personer som är relevanta för studien börjar vi med en källa som vi
anser är betydelsefull för naturismen, Hylteberga Bed&Breakfast. Vi ber efter samtal
med dem om en rekommendation av informant att gå vidare med. Med stor sannolikhet
kan vi då komma åt personer och information som är relevant i naturisternas verklighet.
Att arbeta på detta sätt kan kopplas till metoden ”Snöbollsmetoden”.
Metoden kan vara riskabel i och med att man gärna vill ha en viss spridning av personer
när man arbetar med intervjuer och snöbollsurvalet öppnar för att personer kan
rekommendera personer som är lika dem själva. Dessutom står forskare utan kontroll
för vilka som kommer att intervjuas och var informationen kommer att komma ifrån
(Hartman, 2004). Även Thomsson (2010) menar att det finns anledning att vara kritisk
till metoden då anledningen till hur man väljer personer att tala med ofta ligger i hur
man finner intresse för individen, en kontaktbarhet och känsla, som hon menar bör styra
även de intervjupersoner som rekommenderar vidare informanter. Samtidigt beskriver
hon fördelar i hur metoden har förmåga att leda forskaren till personer som denne
annars med stor sannolikhet inte kommit i kontakt med på egen hand (Thomsson, 2010).
Vi måste vara kritiska till metoden och de risker som finns med den. Det i och med att
vi inte själva har kontroll över att få en garanterad spridning av individer att intervjua.
På samma gång ser vi fördelar med att vara utan kontroll för vilka som blir de slutliga
intervjuobjekten då vi inte kan styra studien. Det gör chansen att få en rent fältbaserad
studie större.
Anledningen till snöbollsmetoden är det slutgiltiga valet för hur vårt urval skapas ligger
i dess förmåga att leda oss till parter som anses viktiga av fältet i sig. Vi anser att det ger
oss en generell bild av verkligheten som naturisterna ser den. Guest, Bounce och
Johnson (2006) backar upp det antagandet då de menar att sex intervjuer inom ett
fenomen räcker för att ge en övergripande bild (Guest et., al, 2006). Vår studie täcker
fler intervjuer än så vilket innebär att vår bild av naturismen och naturister med stor
sannolikhet representerar naturisternas verklighet.
3.9 Att säkerställa studiens korrekthet
När vi använder oss av snöbollsmetoden för att välja ut intervjuobjekt är det viktigt att
vi får tag i tillräckligt många röster, åsikter och aktörer. Metoden ger en potentiell risk
för att vi inte uppnår relevans i materialet då vi står utan kontroll för vilka informanter
11
som står bakom den information som kommer att leda oss vidare och utgöra en stor del
av grunden till vår studie. På samma gång anser vi som undersökare det också positivt
med urvalsmetoden och följande analysmetod just pågrund av att vi står utan kontroll
för vilken information vi får tillgång till. Det är positivt för vår studies giltighet på så
sätt att studien blir verklighetstrogen i och med att vi inte samlat information pågrund
av att vi har specifika idéer och tankar sedan tidigare, och således heller inga specifika
frågor vi söker svar på.
Enligt Hartman (2004) handlar validiteten om giltigheten i studien. Med andra ord hur
korrekt studien är genom hur väl den visar det studerade objektets verklighet (Hartman
2004). Validitet finns i två varianter enligt Yin (2009). Den första är intern validitet och
handlar om att forskaren felaktigt kan dra slutsatser om att aspekter i studien hänger
samman. Dessa slutsatser kan handla om att forskaren ser samband och relation mellan
aspekter vilka sedan ger vissa slutsatser i resultatet, felaktigheten kan ligga i att alla
förklaringar och möjligheter som skulle kunna påverka relationen eller skapa andra
relationer med stor sannolikhet inte har kunnat tas hänsyn till under studien.
Den andra typen av validitet är den externa. Den handlar om huruvida man kan
generalisera ett resultat från en fallstudie över hela fenomenet i stort. Det finns kritik
mot att en enda fallstudie kan lägga en grund för värdiga slutsatser, detta då studien
oftast inte kan täcka en större population som till exempel en survey har förmåga att
göra, där den når olika grupper och typer av människor (Yin, 2009).
3.10 Att säkerställa studiens pålitlighet
Studiens utformning som en fallstudie i kombination med den urvalsmetod som används
ger en potentiell risk i pålitligheten med studien. Med det menar vi den hur det inte
hundraprocentigt går att garantera att den information som blivit tillgängligt för oss och
skapat naturisternas verklighet för oss stämmer överens med hur den faktiskt ser ut. I
och med det faktum att vi leds till olika intervjuobjekt slumpvis genom tidigare
intervjuobjekt kommer andra forskare som använder samma metod med stor
sannolikhet inte bli ledda till exakt samma informatörer och således inte komma åt
samma information som vi i denna studie. Det gör att det kan finnas svårigheter att
bevisa våra resultat som sanningar genom att andra gör om studien och får samma
resultat. Vi kan dock underlätta detta genom att strukturerat dokumentera vår fallstudie
och hur den fortlöpt för att klargöra för vårt tillvägagångssätt. Pålitligheten kan då
höjas. Det även genom hur vi låter fältet forma studien i och med vårt val av metod och
struktur.
Hartman (2004) beskriver hur reliabilitet är det som visar på pålitligheten i en studie.
För att visa på att en studie har en hög reliabilitet och således kan tas på stort allvar bör
någon annan kunna göra om studien en gång till och få fram samma resultat som
föregående forskare fått. Pålitligheten handlar också om att forskaren ska kunna lita på
de instrument och metoder som används för att göra undersökningen. Denna pålitlighet
kan uppnås genom att man testar sitt instrument på flera olika håll och låter olika andra
använda det i studier (Hartman 2004).
12
3.11 Sönderdelning av data för att skapa kategorier
Det empiriska material som vi samlat in är ingenting annat än en mängd olika typer av
anteckningar från primär och sekundär data i olika former. För att använda den måste vi
analysera den. Studien inleds med insamling av all data som kommer att användas
genom studien och vi samlar på oss all information vi kommer över. All data
analyseras på en och samma gång och de delar som är centrala för ämnet plockas ut.
Delarna använder vi som kategorier för fenomenet naturism och det är de kategorierna
som utgör kapitelindelningen i uppsatsen.
Sättet att arbeta benämns av Hartman (2004) som analytisk induktion där man väntar
med att analysera data till dess att allt är insamlat. Anledningen till att göra på detta sätt
är att datainsamlandet ska vara så neutralt som möjligt. Hartman menar att man vid ett
för tidigt analyserande har en risk för att ens egna idéer och tankar påverkar insamlingen
av information. Det kan ske genom att man till exempel styr intervjuer i vissa riktningar
eller söker efter information på vissa ställen då insamlandet blir styrt av idéer som
kommer upp i samband med analyserandet (Hartman, 2004).
Hartman (2004) förklarar den induktiva analysen som indelad i två moment. Det första
momentet går ut på att sortera bort irrelevant data från den totala datamängden. Det görs
genom att man plockar ut de begrepp som tas upp ofta och därför verkar viktigt för de
som är engagerade i ämnet. Delarna som anses viktiga skapar kategorier för
undersökningen. Momentet följs av tolkningen vilken utgör slutet på undersökningen. I
tolkningen skapas en djupare förståelse för ämnet genom att man med hjälp av teorins
hjälp söker meningen men den information man fått fram. Tolkningen handlar i induktiv
analys om att sätta de olika kategorierna i relation till varandra för att skapa en
förståelse hur människorna och livsstilen som undersökts uppfattas av dem som lever i
den (Hartman, 2004).
Efter vår insamling och sönderdelning av empirisk data har vi tre kategorier. Den första
behandlar fenomenet naturismen som sådant då mycket av den samlade informationen
handlar om naturismen och vad den är. Kategorin bildar uppsatsens första kapitel
genom vilket läsaren får en förståelse för naturismen som fenomen, vad naturismen står
för och individen naturist. Kapitlet hjälper oss i vår forskningsfråga att förstå naturister
som segment och målgrupp för turistiska produkter.
Uppsatsens andra kapitel består av naturismens existerande eller icke existerande
koppling till sex. Kapitlet uppkom då vi stött på mycket konflikter, diskussioner och
åsikter gällande fördomar och missuppfattningar. Genom kapitlet kan läsaren förstå de
olika synerna som finns när det handlar om huruvida naturismen har med sex att göra.
Kapitlet klargör för de fördomar som finns från samhället men också från naturister
själva. Det syftar till att redogöra potentiella hinder för utveckling av turism för
naturister som kan komma utav fördomar och attityder och hjälper oss i processen att
inventera förutsättningar.

3. Vägen till svar går genom fältet
3.1 Frågeställning:
Som första steg finner vi naturismen intressant då den representerar en normavvikande
livsstil. Eftersom vi ser på naturismen ur ett turistiskt perspektiv vill vi kartlägga
utbudet av turism för naturister idag. Vi vill också skapa oss en förståelse för
naturisterna och deras motiv för val av livsstil och på så sätt resande. Förståelsen har vi
som avsikt att använda för att vidare skapa en uppfattning om vad som skapar
förutsättningar för turism för naturister vilket leder till frågeställningen;
Vilka förutsättningar finns för utveckling av naturistturism inom Sverige?
3.2 Syfte
Syftet med denna studie är att göra en inventering av vilka livsstilsaspekter som
påverkar utvecklingen av turism med anknytning till naturism inom Sverige. Med
inventeringen vill vi utforska möjlighet och potential att utveckla naturistturismen inom
landet.
3.3 Vikten av opartisk tolkning
Baserat på att vi studerar fenomenet naturism och dess möjlighet att utvecklas i relation
till turism är det viktigt att förstå naturismen i helhet. Materialet som ligger till grund
för studien kommer därför direkt från fältet.
Sättet att ta sig an och tolka undersökningens material handlar om hermeneutik. Enligt
Hartman (2004) handlar hermeneutiken om strävan efter en förståelse om hur
människor uppfattar världen. Han menar att man måste skapa denna förståelse genom
tolkningar av människors beteende, förståelsen kan inte skapas på annat sätt än det,
exempelvis genom att beräkna eller mäta på beteendet (Hartman 2004).
Enlig Fejes och Thornberg (2009) kan tolkningen av ett fenomen och beteenden inom
det ske genom tre olika sätt. De används olika beroende på vad som ligger i fokus för
det man undersöker, alltså vad som tolkas. När forskare tolkar sitt material är det viktigt
att vara öppen för fenomenet, inte ha några förutfattade meningar eller på något sätt
försöka styra insamlingen av det empiriska materialet. Det är viktigt att forskaren låter
det finnas ett utrymme för informanten att beskriva sina egna upplevelser och
erfarenheter utan att bli påverkad av forskaren. Forskaren ska istället tolka beteendet
och tankarna från informanten i efterhand (Fejes & Thornberg, 2009).
Hermeneutik kan kopplas till begreppet epistemologi. Då studien handlar om att skapa
förståelse av ett fenomen genom att ta del av andra människors värderingar, åsikter och
tankar kan det finnas risk att vi förstår och tolkar information kring fenomenet felaktigt.
Det kan bland annat bero på att vi själva har en bild av världen sedan innan, en
uppfattning om hur saker och ting är och fungerar. Det handlar om begreppen ontologi
7
och epistemologi. Enligt Travers (2001) är ontologi den befintliga världsbild som var
människa har och den ser olika ut hos alla. Epistemologi är sedan det sätt som
människor förstår information på, vilket påverkas av den befintliga världsbilden.
Epistemologin handlar om hur personen utifrån sin ontologi ser på världen och tolkar
den. Det ger i sin tur personen kunskap. Travers (2001) menar att sambandet mellan
ontologi och epistemologi mycket väl kan påverka forskningsprocessen när det handlar
om studier av människor och hur de värderar och tänker kring ämnet som studeras.
Travers (2001) lägger fram två huvudsakliga epistemologier; positivism och
interpretivism. Positivistiska paradigmen ser naturvetenskapen som det enda rätta sättet
att bevisa en sanning, där finns det ett rätt och ett fel som alltid kan bevisas genom
vetenskapen. Interpretivismen däremot har en subjektiv syn, forskaren integrerar i
forskningen och kan genom sina handlingar påverka den. Genom det interpretivistiska
paradigmet anser man att människan skapar sanningen genom hur denne handlar
(Travers, 2001). I vår studie är det viktigt för oss att vara objektiva eftersom vi har
kontakt med informatörer och baserar studien på hur vi förstår olika individer utifrån
vad de berättar om sina tankar, tolkningar och förståelse. Det innebär att vi ska studera
fenomenet utifrån även om vi ska förstå det inifrån genom våra intervjupersoner. Under
insamlingen av data ska vi därför inte låta oss påverkas av förutfattade meningar, idéer
och tankar som vi har om naturism.
Epistemologin kan öppna upp för missförstånd genom hur vi förstår de personer som
medverkar i studien. Det beror på att vi baserat på vår ontologi kommer att göra
tolkningar av det material vi kommer i kontakt med. De tolkningarna är bilden av
naturisternas verklighet som vi kommer att få. För att den ska bli så korrekt som möjligt
anser vi att epistemologin är viktig. Genom att ha vikten av epistemologi i medvetandet
under studiens gång kan våra möjligheter att få en korrekt bild av naturisternas
verklighet öka. Det då vi genom att aktivt tänka på epistemologiers existens kan försöka
påverka studien så lite som möjligt med vår egen världsbild.
3.4 En studie om tankar och livsaspekter
Vi vill bygga vår studie med naturisters verklighet som utgångspunkt i och med att det
är där vi kan finna svaret på vår forskningsfråga. Vi måste skapa en förståelse för hur
fenomenet naturism för att förstå de förutsättningar som krävs för att utveckla en turism
i relation till det. Det betyder att vår kunskap om naturismen måste skapas av
information direkt ifrån fältet, på ett sätt där teori och tidigare forskning inte påverkar
vår insamling av data. Att samla information på det sättet ger oss möjlighet att sätta oss
in i ämnet genom de engagerades perspektiv.
Genom att använda oss av en kvalitativ studie kan vi ta oss an fältet naturism på det sätt
vår studie kräver. Den kvalitativa studien låter oss komma nära de människor som är
aktiva inom ämnet och ger oss möjlighet till att bygga upp en grund av material baserat
på naturisternas verklighet. Enligt Hartman (2004) karaktäriseras kvalitativa studier av
att man vill nå en förståelse för världsbilden hos en individ eller en grupp individer
(Hartman 2004).
8
Kvalitativ forskning handlar om människors värderingar, åsikter, förståelse och tankar
(Smith 2010). Travers (2001) beskriver hur man genom kvalitativa studier kan förstå
anledningen till varför människor handlar som de gör genom att ta sig in i huvudet på
dem som studeras och förstå deras sätt att tänka och deras upplevda känslor. Alla
människor har en fri vilja som gör att människan skiljer sig från sanningar i
naturvetenskapen, människan påverkas av andra saker än naturlagar (Travers, 2001).
Kritik emot kvalitativstudie finns och denna representeras av Åsberg (2001) som menar
att sammanställningen av kvalitativ och kvantitativ metod är en orimlighet. Enligt
Åsberg är begreppen kvantitativ och kvalitativ inte sammankopplade med metodologi
utan är en datainsamling där data kan vara kvalitativ eller kvantitativ, det vill säga
fenomenets egenskaper. Enligt Åsberg kan heller inte kvalitativa och kvantitativa
analyser finnas eftersom det också i detta fall endast är det resultat och data som kan
representera dessa begrepp (Åsberg, 2001).
Åsbergs synsätt innebär i vårt fall att de data vi får fram genom att utföra intervjuer
kommer att ha kvalitativa egenskaper men att sättet vi undersöker fallet inte kan kallas
för en kvalitativ metod.
I och med att fältet är utgångspunkten för studien, att vi samlar empiri som vi sedan
analyserar och genom denna analys når slutsatser gör vi vår studie induktiv (Smith,
2010). Detta innebär att vi hela tiden utgår från fältet, är teoretiskt neutrala fram till den
analytiska delen av studien. Efter analysen kommer den vetenskapliga teorin att
användas för att tolka empirin för att förstå och vidare dra slutsatser utifrån studien.
Teorierna handlar om tidigare forskning och hjälper oss dra slutsatser om naturisternas
gemensamma beteende. Vi kan också dra slutsatser om varför människor deltar i
naturistideologin och vad den ideologiska gruppen betyder för individen. Gruppens
gemensamma värderingar och hur de formar naturisternas handlande kan vi förstå med
hjälp av teorierna. Det är viktigt för att till sist med all samlad information och kunskap
använda teorier för turism. Sådana teorier ger oss en klarhet i hur naturisterna kan
fungera som turistiskmålgrupp och vilka turismprodukter målgruppen bör intressera sig
av.
3.5 Fenomenet är vårat fokus
Vad vi studerar och sättet vi behöver studera på kan placeras under begreppet Fallstudie.
Vi har valt att studera ett specifikt fenomen som är av intresse för oss. Genom att förstå
fenomenet naturism kan vi vidare få en förståelse för de olika faktorer som kommer
resultera i förutsättningar för turismverksamheter inom naturismen.
Fallstudie handlar om att forskaren undersöker och förstår ett ämnesområde, ett fall som
exempelvis ett fenomen, i dess verkliga kontext (Kruger & Saayman, 2011).
Anledningen till att en fallstudie är passande för vår studie är att den ger möjlighet till
att opartiskt undersöka ett fenomen utifrån genom att möta aktiva informanter om
9
fenomenet och vad de tror att förutsättningar för naturistturism i Sverige kan vara.
Enligt Yin (2009) sitter metodens styrka i möjligheten för forskaren att använda olika
typer av material. Den passar väl i undersökningar där forskaren har begränsad kontroll
över fallet och studerar det utifrån (Yin 2009).
3.6 Information direkt från fältet
Primärdata är sådana data som vi som forskare själva skapar genom studien (Smith,
2010). Direktkontakt med fältet genom intervjuer kommer att skapa primärdata för oss.
För att ta vara på röster på fältet kommer intervjuer väl till pass i studien. Genom dem
kan vi föra samtal med personer som är engagerade inom naturismen och förstå hur de
ser på fenomenet inifrån. För att få en sann bild av verkligheten vill vi inte använda oss
av förberedda frågor som kan leda intervjuerna i en viss riktning.
Istället vill vi se intervjuobjekten som informanter som ger oss information och kunskap
om hur fältet verkligen ser ut och fungerar genom att vi pratar med dem om ämnet och
på så vis leds samtalet in på delar naturligt och det som är relevant att tala om avgörs
genom hur konversationen utvecklas.
Det vi vill är att få en diskussion om fenomenet mellan oss och informanten.
Utmaningen för oss som forskare kommer vara att ställa relevanta följdfrågor så att vi
kan få så mycket relevant information som möjligt. Det kommer att bli en utmaning i att
kunna vara med och diskutera djupgående då vi inte har tidigare kunskap om
fenomenet.
Enligt Yin (2009) används intervjuer ofta inom fallstudier då de flesta fallstudier berör
människor. Forskaren vill med intervjuer skapa en dialog och genom detta få material
till den fråga man baserar studien på. Man skiljer på öppna och fokuserade intervjuer.
Den öppna är den som ger forskaren möjlighet att skapa en dialog och spontant komma
på frågor och följdfrågor. En fokuserad intervju kan även den vara öppen men en sådan
intervju är mer kontrollerad. Den fokuserade intervjun har ofta ett tema och strävar efter
att få ett faktapåstående bekräftat genom data från intervjuerna. Yin (2009) betonar
vikten av att vara försiktig med sina intervjuer så att man inte leder respondenten, i vårt
fall informatören, i en viss riktning eller ställer frågor som kan få personen att ana en
icke genuinitet (Yin, 2009).
3.7 Tidigare samlad data ger en bredd
Då vi anser att intervjuer inte kommer ge oss tillräckligt bred information kommer vi
även att använda oss av sekundärdata. Sådan information består av sådant som andra
tidigare samlat in eller skapat. Sekundärdata kan utgöras av olika typer av källor såsom;
dokument, tidningsartiklar, hemsidor, kommentarer och diskussioner mellan människor
som är aktiva på fältet etcetera (Smith, 2010).
Sådan information kommer att vara viktigt för oss för att förstå samtal mellan
engagerade människor på fältet. Genom vad de anser viktigt genom vad som läggs vikt
10
på hemsidor, hur de utformas, debatter som hålls med mera. Det som kan vara negativt
med insamlandet av sekundär data är att vi som forskare måste lita på material som
andra samlat.
3.8 En informant leder till en annan
Då studien baseras på information kring fenomenet naturism och de röster som finns i
empirin finns inget behov för oss att komma i kontakt med specifika personer. Således
finns det inte heller någon rätt eller fel ände att börja i när det handlar om att välja ut
intervjuobjekt för insamling av primärdata.
För att komma åt personer som är relevanta för studien börjar vi med en källa som vi
anser är betydelsefull för naturismen, Hylteberga Bed&Breakfast. Vi ber efter samtal
med dem om en rekommendation av informant att gå vidare med. Med stor sannolikhet
kan vi då komma åt personer och information som är relevant i naturisternas verklighet.
Att arbeta på detta sätt kan kopplas till metoden ”Snöbollsmetoden”.
Metoden kan vara riskabel i och med att man gärna vill ha en viss spridning av personer
när man arbetar med intervjuer och snöbollsurvalet öppnar för att personer kan
rekommendera personer som är lika dem själva. Dessutom står forskare utan kontroll
för vilka som kommer att intervjuas och var informationen kommer att komma ifrån
(Hartman, 2004). Även Thomsson (2010) menar att det finns anledning att vara kritisk
till metoden då anledningen till hur man väljer personer att tala med ofta ligger i hur
man finner intresse för individen, en kontaktbarhet och känsla, som hon menar bör styra
även de intervjupersoner som rekommenderar vidare informanter. Samtidigt beskriver
hon fördelar i hur metoden har förmåga att leda forskaren till personer som denne
annars med stor sannolikhet inte kommit i kontakt med på egen hand (Thomsson, 2010).
Vi måste vara kritiska till metoden och de risker som finns med den. Det i och med att
vi inte själva har kontroll över att få en garanterad spridning av individer att intervjua.
På samma gång ser vi fördelar med att vara utan kontroll för vilka som blir de slutliga
intervjuobjekten då vi inte kan styra studien. Det gör chansen att få en rent fältbaserad
studie större.
Anledningen till snöbollsmetoden är det slutgiltiga valet för hur vårt urval skapas ligger
i dess förmåga att leda oss till parter som anses viktiga av fältet i sig. Vi anser att det ger
oss en generell bild av verkligheten som naturisterna ser den. Guest, Bounce och
Johnson (2006) backar upp det antagandet då de menar att sex intervjuer inom ett
fenomen räcker för att ge en övergripande bild (Guest et., al, 2006). Vår studie täcker
fler intervjuer än så vilket innebär att vår bild av naturismen och naturister med stor
sannolikhet representerar naturisternas verklighet.
3.9 Att säkerställa studiens korrekthet
När vi använder oss av snöbollsmetoden för att välja ut intervjuobjekt är det viktigt att
vi får tag i tillräckligt många röster, åsikter och aktörer. Metoden ger en potentiell risk
för att vi inte uppnår relevans i materialet då vi står utan kontroll för vilka informanter
11
som står bakom den information som kommer att leda oss vidare och utgöra en stor del
av grunden till vår studie. På samma gång anser vi som undersökare det också positivt
med urvalsmetoden och följande analysmetod just pågrund av att vi står utan kontroll
för vilken information vi får tillgång till. Det är positivt för vår studies giltighet på så
sätt att studien blir verklighetstrogen i och med att vi inte samlat information pågrund
av att vi har specifika idéer och tankar sedan tidigare, och således heller inga specifika
frågor vi söker svar på.
Enligt Hartman (2004) handlar validiteten om giltigheten i studien. Med andra ord hur
korrekt studien är genom hur väl den visar det studerade objektets verklighet (Hartman
2004). Validitet finns i två varianter enligt Yin (2009). Den första är intern validitet och
handlar om att forskaren felaktigt kan dra slutsatser om att aspekter i studien hänger
samman. Dessa slutsatser kan handla om att forskaren ser samband och relation mellan
aspekter vilka sedan ger vissa slutsatser i resultatet, felaktigheten kan ligga i att alla
förklaringar och möjligheter som skulle kunna påverka relationen eller skapa andra
relationer med stor sannolikhet inte har kunnat tas hänsyn till under studien.
Den andra typen av validitet är den externa. Den handlar om huruvida man kan
generalisera ett resultat från en fallstudie över hela fenomenet i stort. Det finns kritik
mot att en enda fallstudie kan lägga en grund för värdiga slutsatser, detta då studien
oftast inte kan täcka en större population som till exempel en survey har förmåga att
göra, där den når olika grupper och typer av människor (Yin, 2009).
3.10 Att säkerställa studiens pålitlighet
Studiens utformning som en fallstudie i kombination med den urvalsmetod som används
ger en potentiell risk i pålitligheten med studien. Med det menar vi den hur det inte
hundraprocentigt går att garantera att den information som blivit tillgängligt för oss och
skapat naturisternas verklighet för oss stämmer överens med hur den faktiskt ser ut. I
och med det faktum att vi leds till olika intervjuobjekt slumpvis genom tidigare
intervjuobjekt kommer andra forskare som använder samma metod med stor
sannolikhet inte bli ledda till exakt samma informatörer och således inte komma åt
samma information som vi i denna studie. Det gör att det kan finnas svårigheter att
bevisa våra resultat som sanningar genom att andra gör om studien och får samma
resultat. Vi kan dock underlätta detta genom att strukturerat dokumentera vår fallstudie
och hur den fortlöpt för att klargöra för vårt tillvägagångssätt. Pålitligheten kan då
höjas. Det även genom hur vi låter fältet forma studien i och med vårt val av metod och
struktur.
Hartman (2004) beskriver hur reliabilitet är det som visar på pålitligheten i en studie.
För att visa på att en studie har en hög reliabilitet och således kan tas på stort allvar bör
någon annan kunna göra om studien en gång till och få fram samma resultat som
föregående forskare fått. Pålitligheten handlar också om att forskaren ska kunna lita på
de instrument och metoder som används för att göra undersökningen. Denna pålitlighet
kan uppnås genom att man testar sitt instrument på flera olika håll och låter olika andra
använda det i studier (Hartman 2004).
12
3.11 Sönderdelning av data för att skapa kategorier
Det empiriska material som vi samlat in är ingenting annat än en mängd olika typer av
anteckningar från primär och sekundär data i olika former. För att använda den måste vi
analysera den. Studien inleds med insamling av all data som kommer att användas
genom studien och vi samlar på oss all information vi kommer över. All data
analyseras på en och samma gång och de delar som är centrala för ämnet plockas ut.
Delarna använder vi som kategorier för fenomenet naturism och det är de kategorierna
som utgör kapitelindelningen i uppsatsen.
Sättet att arbeta benämns av Hartman (2004) som analytisk induktion där man väntar
med att analysera data till dess att allt är insamlat. Anledningen till att göra på detta sätt
är att datainsamlandet ska vara så neutralt som möjligt. Hartman menar att man vid ett
för tidigt analyserande har en risk för att ens egna idéer och tankar påverkar insamlingen
av information. Det kan ske genom att man till exempel styr intervjuer i vissa riktningar
eller söker efter information på vissa ställen då insamlandet blir styrt av idéer som
kommer upp i samband med analyserandet (Hartman, 2004).
Hartman (2004) förklarar den induktiva analysen som indelad i två moment. Det första
momentet går ut på att sortera bort irrelevant data från den totala datamängden. Det görs
genom att man plockar ut de begrepp som tas upp ofta och därför verkar viktigt för de
som är engagerade i ämnet. Delarna som anses viktiga skapar kategorier för
undersökningen. Momentet följs av tolkningen vilken utgör slutet på undersökningen. I
tolkningen skapas en djupare förståelse för ämnet genom att man med hjälp av teorins
hjälp söker meningen men den information man fått fram. Tolkningen handlar i induktiv
analys om att sätta de olika kategorierna i relation till varandra för att skapa en
förståelse hur människorna och livsstilen som undersökts uppfattas av dem som lever i
den (Hartman, 2004).
Efter vår insamling och sönderdelning av empirisk data har vi tre kategorier. Den första
behandlar fenomenet naturismen som sådant då mycket av den samlade informationen
handlar om naturismen och vad den är. Kategorin bildar uppsatsens första kapitel
genom vilket läsaren får en förståelse för naturismen som fenomen, vad naturismen står
för och individen naturist. Kapitlet hjälper oss i vår forskningsfråga att förstå naturister
som segment och målgrupp för turistiska produkter.
Uppsatsens andra kapitel består av naturismens existerande eller icke existerande
koppling till sex. Kapitlet uppkom då vi stött på mycket konflikter, diskussioner och
åsikter gällande fördomar och missuppfattningar. Genom kapitlet kan läsaren förstå de
olika synerna som finns när det handlar om huruvida naturismen har med sex att göra.
Kapitlet klargör för de fördomar som finns från samhället men också från naturister
själva. Det syftar till att redogöra potentiella hinder för utveckling av turism för
naturister som kan komma utav fördomar och attityder och hjälper oss i processen att
inventera förutsättningar.

4. Naturism- ”Utan kläder är det yttre skalet borta”
För vår forskningsfråga är det följande kapitlet väsentligt då det ger en grundkunskap
om fenomenet naturism och de som lever inom det. Utveckling av turism kräver en bred
bas av kunskap om den målgrupp som produkter för turism syftar att tillfredsställa. Vår
forskningsfråga behandlar naturister och kapitlet är en avgörande del i att förstå de
människor som är naturister och vidare förutsättningar för att utveckla en turism för
dem.
4.1 Naturismen- en livsstil och ideologi
Naturismen är en livsstil där människor förenas genom att vara nakna tillsammans i
syfte att leva i samklang med naturen (sverigesradio1). Ideologin naturismen ämnar ge
anhängare en högre respekt för individen, lika rättigheter och värde mellan människor
samt föra dem närmre varandra (naturisten.org2).
Det finns inom den organiserade naturismen definitioner på vad naturism är. Trots det
kan fenomenet betyda olika saker för varje individ. Enligt Daryl, en aktiv brittisk
naturist, handlar det för en del människor om frihet, för andra om acceptans, samhälle
och sociala aspekter och för vissa innebär naturismen ett ställe att försvinna till
(Vimeo.com1). En mängd skillnader kommer upp i diskussioner kring innebörden av
naturism och den individuella förståelsen för det. Trots det finns det faktorer och
värdeord som är ständigt återkommande oberoende på vem man talar med. Det
vanligaste av dessa är frihet. På naturisten.org beskriver Olle Strand hur en känsla av
välbehag kommer till naturisten när naturisten blir befriad från kläder (naturisten.org2).
Nakenheten som sedan följer förstärker närheten till naturen och andra människor
(naturisten.org2). Friheten ligger också i att genom nakenheten komma bort från inlärda
fördomar och tabu enligt naturisten Eirik Isene (Ekberg, 2009).
Social nakenhet är en av de störst bidragande aspekterna som ger naturisterna den frihet
de ser som mittpunkt i deras leverne. Enligt Inge Gullander, ordförande för SNF,
kommer den öppna synen på nakenhet ur det faktum att naturister respekterar varandra
som människor med lika värde (Gullander, 2010). Att vara naken är inte det centrala i
ideologin utan enligt naturismens trosatser är nakenheten ett njutbart, naturligt och
moraliskt tillstånd som syftar till att göra människor jämlika (scandinavianaturist.org1).
Genom att klä av sig till vad naturisterna menar är det mest naturliga sättet att vara på
(Ezpeleta, 2006) kan människor lättare tänka kritiskt på och ta avstånd från de socialt
konstruerade synerna på vad som också är moraliskt rätt eller fel. Naturisterna menar att
samhällets uppfattningar och idéer om hur alla ska vara inte har någon relevans till hur
människan i alla tider levt naturligt. Nakenheten har i historien varit det enda och rätta
sättet för människan att vistas tillsammans på (nurba.org). Då nakenheten syftar till att
ta alla människor till samma nivå är den en viktig beståndsdel för svensk och
internationell naturism enligt SNF. En av de stora fördelarna med att vara utan kläder
bland andra menar Strand är att det yttre skalet är borta (Madås, 2008). Nakenhet leder
15
till trygghet och självkänsla. Människor möts genom nakenheten på ett mer kamratligt
sätt än med kläderna på (scandinavianaturist.org1; Madås 2008).

Enligt Petocz (1999) innehar det mänskliga släktet förmågan att resonera. Det
mänskliga intellektet har bidragit till att människan har blivit producenter av symboler. I
vardagen använder människor symboler som ett kommunikationsverktyg. Symboler är
en förenkling av verkligheten och ett hjälpmedel att förmedla budskap igenom. Läran
om symboler är också kallad för semiotik. Symbolen kan vara utformad på ett flertal
sätt och symbolisera olika saker. En symbol kan symbolisera ett budskap om
värderingar. Det finns en vidd bredd av åsikter om symbolism representerat av ett flertal
forskare. Forskarna har haft svårigheter att skapa en gemensam definition av symbolism
(Petocz, 1999).
Enligt Hawkes (1997) synsätt hör begreppen strukturalism och semiotik ihop.
Strukturalism handlar om att människan genom sin periferi skapar sin egen värld.
Människan konstruerar myter, sociala institutioner och en virtuell bild av sin verklighet
som därigenom blir en bild och en definition av den enskilda människan. Strukturalism
sker också inom grupper och samhällen. I dessa grupper skapas och förmedlas en
gemensam bild av verkligheten. Hawkes menar att detta beteende kan kallas för
hjärntvättning. Det eftersom grupptillhörighet kräver att nytillkomna medlemmar
accepterar gruppens värderingar och vad de anser vara korrekta antaganden om
verkligheten. Strukturalism bygger på konceptet att världen är uppbyggd av relationer
snarare än objekt. Semiotik blir enligt Hawkes det sätt som de strukturerade grupperna
men också individen väljer att förmedla sin verklighetsbild till omvärlden (Hawkes,
1997).
Kignela (2012) förklarar hur kroppsuttryck och ansiktsuttryck blir till symboler då
människor genom dem kan få förståelse. Det gör att kroppen i sig är en symbol. En
symbol vars uttryck människor integrerar genom (Kignela, 2012).
Naturismen kan ses som en av de grupper som Hawkes beskriver uppstår genom
strukturalism. Fenomenet naturism är uppbyggt av individers olika världsbilder som har
sammansvetsats till gemensamma värderingar. Det innebär att en person som vill
tillhöra naturismen måste stå för de gemensamma värderingarna för att bli accepterad
som äkta utövare av ideologi.
De värderingar som vi har funnit har visat på att naturister tolkar naturismen på ett
individuellt sätt och låter den egna världsbilden tolka naturismen. Däremot kan det
tydligt ses att naturismens symbol är den nakna kroppen och att nakenheten fungerar
som gemensam nämnare för alla naturister.
Grupper som ligger i numeriskt underläge i samhället har mindre makt än större
grupper. Makten handlar om att sådana grupper inte syns lika väl eller har lika stor
möjlighet som andra att sända ut sina budskap (Sunny Tsai, 2011). Som följd av det är
16
det därför vanligt att minoritetsgrupper har större kunskap och medvetenhet om
symboliska värden. Minoritetsgrupper använder meningen i symboler i större
utsträckning än andra i försök att bli förstådda och accepterade av omgivningen.
Grupperna vill med symbolerna minska fördomar som majoritetsgrupper har emot dem
(Sunny Tsai, 2011). Mötet mellan minoritets- och majoritetsgrupper är känsligt. Det då
det finns en rädsla hos minoriteten att den större gruppen har fördomar. På samma gång
finns en rädsla även hos majoritetsgruppen. Den rädslan handlar istället om att bli
uppfattad som fördomsfull av den mindre gruppen (Christensen & Kerper, 2012).
Vi kan förstå naturismens relation till nakenheten genom vad Sunny Tsai kommit fram
till. I och med att naturister är en social minoritetsgrupp i förhållande till resterande
samhälle för naturisterna hela tiden en kamp för acceptans. Det främsta symboliska
värdet som identifierar gruppen är nakenheten. Genom att tolka det som att den
symbolen är ett av naturisternas starkaste vapen för att hävda sina värderingar kan vi
förstå den betydelse som läggs vid nakenhet. För naturisterna fungerar alltså nakenheten
som symbol både för samhörighet inom gruppen men också för att externt förmedla
budskap om frihet och enkelhet. Det är viktigt att förstå naturisternas relation till
nakenhet och hur stor del av naturisternas identitet den är. Genom Sunny Tsais (2011)
resonemang får vi en klarare bild om varför den stora vikten läggs vid symbolik hos
minoritetsgrupper som naturister.
Även om nakenheten är en stor del av naturiströrelsen är naturister inte ständigt nakna.
Nakenheten förespråkas endast i de sammanhang det är socialt lämpligt (Madås, 2008).
Kläder används när de krävs, då det är kallt eller när andra människor kan provoceras av
nakenheten (scandinavianaturist.org1).
Den gemensamma målsättningen för naturisterna är att leva i närhet med det naturliga.
Människan ska kunna bara vara och vara nära sitt ursprung, där det centrala är familjen.
Familjens betydelse är en grundsten för naturismen (Inge Gullander, 2012-11-12).
Familjen handlar inte bara om biologiska band, naturister bildar tillsammans en typ av
familj där alla hjälps åt och tar hand om varandra. Naturismen fungerar som ett
samhälle i samhället enligt Gullander, och i det samhället är familjen viktigast. Det ger
en gemenskap som inte liknar någonting annat (Inge Gullander, 2012-11-12;
scandinavianaturist.org2). Gemenskapen ger trygghet (Steffen Brummer Pind, 2012-11-
08). Tryggheten handlar också om att alla ska känna att de är välkomna som de är, hur
dem än ser ut, vad de gör, vem de än är och vart dem än kommer ifrån. När barn
kommer in i tonåren är det vanligt att de vill dölja sin kropp i viss mån, vilket är tillåtet
att göra till exempel genom att använda badkläder. Det handlar om att alla ska känna sig
trygga i en trygg miljö och då måste alla få utrymme att vara som dem vill (Outsiders).
Enligt Morier, Bryan och Kasdin (2012) uppfyller medlemskap i grupper många
funktioner hos människor (Enligt Morier, Bryan och Kasdin, 2012). Dels är familjer och
grupper viktigare idag än de varit förr. Samhörighet i grupper är av större vikt för
individen. Grupperna utvecklar personer och får gärna bestå av medlemmar i olika
generationer. Det leder till att de yngre lär av de äldre och de äldre av de yngre. Vilket
17
stärker samhörigheten än mer (Kluin, & Letho, 2012). Medlemskap i grupper bidrar
också till identifiering av individen och kan leda till en större säkerhet i sig själv
(Morier, Bryan och Kasdin 2012; Sluss, Ployhart, Cobb, & Asforth, 2012). Det till följd
av att personer räknar positiva upplevelser, värden och känslor inom gruppen till
personliga upplevelser. Det handlar om att när personer starkt kan identifiera sig till en
grupp identifierar de sig med gruppens beteende, på ett djupare psykologiskt plan.
Individen räknar gruppen som en del av sig själv. Alltså är det man är genom gruppen
en identifikation på vem man är. Genom att vara del av grupper formar vi människor
våra identiteter vilka i sin tur påverkar motivation och beteende gentemot andra
människor. Att vara del av grupper har varit viktigt för mänskligheten sedan länge.
Som följd av detta har behovet av grupper utvecklats och är idag en stor del av hur
personer identifierar sig själva och vem hen är (Morier, Bryan, & Kasdin, 2012).
Genom sin gemensamma livsstil och värderingar skapas ett beteende som hos naturister
främst representeras av social nakenhet. I enlighet med Morier et al., (2012) finner vi i
empirin tecken på att gruppen utgör en stor del av att skapa och stärka naturisternas
identitet. Att vara naturist bör därför inte ses som en hobby eller någonting människor
väljer att göra då och då. Snarare handlar det om ett val av vem en person är. Genom att
se genom detta perspektiv tolkar vi naturismen som någonting man är- en naturist. På
sätt och vis utgör naturismen därför inte endast en gruppidentitet bland naturister utan
också den individuella identiteten hos den enskilde naturisten.
Utöver gemenskap handlar tryggheten om relationen till den nakna kroppen. Barn som
växer upp i naturistfamiljer får en trygghet till sin kropp. Då familjerna vistas nakna
tillsammans med varandra lär dem sig att nakenhet är naturligt och att kroppen inte är
någonting att skämmas för (scandinavianaturist.org3). Att se olika människors kroppar
ända in på skinnet, utan någonting att dölja, ger naturismen en insikt om att det inte
finns någon ”perfekt” kropp. Insikterna menar naturisterna ger en medvetenhet som
”vanliga” människor inte har (i-naked.info).
Naturismen anses av Obrador (2007) vara en unik och fri ideologi. Naturister har en
avslappnad attityd till kroppen vilket minskar komplex för den. Naturisterna värderar
kroppen högt och räknar den som en viktig del i livet. Genom att acceptera alla
individuella och unika kroppar precis som dem är har naturister en högre kvalitet på
livet än andra. Nakenhet, inte bara för naturister utan bland alla människor, ger en
möjlighet för personer att lämna sociala regler som sitter i kläderna. Umgänge på en
strand där alla bär badkläder menar Obrador ger varje person en chans att testa på
alternativa sätt att vara (Obrador, 2007).
Enligt naturisterna ger nakenheten förutom samhörighet en rättvisa mellan människor
som följd av att alla hamnar på samma nivå utan kläder. Precis som Obrador menar
naturisterna att det finns regler i kläderna som är socialt konstruerade och påverkar
personerna som bär dem. Genom det kan vi tolka det som att naturismen ger en frihet
till människor att leva på det sätt dem vill. Genom att vara nakna finns inga
förväntningar från omgivningen på hur en person ska vara. Avsaknad av sådana krav
18
anser vi ger ett större mod att faktiskt agera och handla i enlighet med ens egen vilja och
värderingar.
Naturisternas tankar om ideologin och vad den kan bidra med i livet är relevant att
förstå sig på. Det i syfte att se vilka människor som är del av gruppen och varför de valt
att vara naturister. En klarhet kring hur naturisterna tänker anser vi är av stor vikt i
fortsatt arbete med utveckling av turism för målgruppen.
4.2 Naturister – det här är det nakna folket
Det finns inga klara riktlinjer till hur man identifierar och klassificerar naturister.
Åsikterna ifrån naturisterna är många, men någonstans bottnar sig skillnader på
individens nivå och intressen.
Könsuppdelning mellan kvinnor och män finns representerat bland naturister. I
dokumentären Clothes optional om naturister berättar en av deltagarna att män
dominerar och är fler i antal men nämnvärt är att detta är något som naturisterna
försöker ändra på. Det för att få en mer jämn fördelning mellan könen (Vimeo.com1).
Den danske sociologen Stine Josefine Fredriksen menar att könsfördelningen och den
manliga majoriteten visas i de tidskrifter och medlemsblad som naturistförbundet ger ut.
Fredriksen påstår att det tvärtom är unga kvinnor som representeras i bildurvalet
(svd.se).
I tv-programmet Outsiders berättar naturisten Nina att hennes naturistförening försöker
hålla en balans mellan killar och tjejer i deras badhus. Föreningen försöker undvika att
det blir för många män. Hon berättar att det ibland kommer singlar till badhuset men att
föreningen helst vill att det ska komma par. Nina berättar att den jämna fördelningen
mellan könen är önskad för att det ska bli ett bra samtal och ett trevligt umgänge
(Outsiders).
Ovanstående stycke visar på tendenser till en distinktion mellan könen. Stine Josefine
Fredriksen pekar på en majoritet av män inom naturismen. Det finns inom naturismen
en strävan efter att minska den majoriteten och få en jämnare fördelning mellan könen.
Det anser vi visar på en motsägelse om att nakenheten gör alla naturister till jämlikar.
Borde strävan efter en jämn fördelning mellan könen finnas om naturisterna är jämlikar
och alla enbart klassas som människor?
Connell (2009) beskriver hur människan genom tiderna har gjort en distinktion mellan
könen, och hänvisar till den utprövade referensramen som används under
genusforskning. Distinktion görs redan under spädbarnstiden då pojkar kläs i blått och
flickor i rosa. Distinktionen fortsätter sedan under barnens uppväxt och förväntningarna
är inte detsamma mellan könen. Connell menar att de ”blå barnen” förväntas vara
tuffare och starkare än de ”rosa” barnen som istället ska vara mer passiva och
medgörliga. Samhället har haft olika sociala normer gällande kvinnor och män och
motstridigheter mot dessa normer har straffats med negativa sanktioner (Connell, 2009).
19
Vidare diskuterar även Gierveld, Blommesteijn och Valk (2003) hur samhällen delas
upp i ett genussystem där en distinktion skapas mellan könen och därigenom utgör
normer. Normerna har blivit till oskrivna lagar som individer med tiden slutat att
ifrågasätta (Connell, 2009; Gierveld, Blommsteijn & Valk, 2003). Distinktionen sker
inte bara i samhället utan också inom grupper. Vanligast är att kvinnan missgynnas och
männen ges en högre status. Men distinktionen kan se olika ut i olika grupper (Gierveld,
Blommsteijn & Valk, 2003).
”Så småningom skulle det ske automatiskt, och de skulle börja tänka på sig själva som
den sorts människor som de förväntades vara” (Connell, 2009). Connell refererar till
psykoanalys där Freuds teorier om genusutveckling utgör grunden. Freud menar att
genusutveckling kretsar kring oidipuskomplexet. Oidipuskomplexet är den känsliga
ålder vid barndomens mitt då barnet når en kris. Det handlar om barnets sexuella begär
som föräldrarna trycker ner. Freud menar att föräldrarna trycker ner begären olika
beroende på om barnet är en pojke eller flicka. Det kommer att påverka barnets mentala
liv och leda till heterosexuell attraktion mellan könen (Connell, 2009).
Att naturismen strävar efter en jämn fördelning mellan könen samtidigt som de påstår
sig vara nakna jämlikar kan ses genom psykoanalysen. Det då det finns ett omedvetet
tankesätt bland naturisterna om könsfördelning. Det finns trots att naturisterna försöker
se individer som jämlikar en distinktion mellan könen. Vi kan se distinktionen genom
att naturisterna strävar efter att uppnå ett jämt antal mellan könen. Nina ifrån
dokumentären outsiders säger att hennes förening vill ha lika många män som kvinnor
på sitt nakenbadhus. Hon menar att det är för att det ska bli en mer intressant
konversation. Vi tolkar det som att Nina menar att män och kvinnor är bärare av olika
egenskaper som tillsammans skapar en mer spännande interaktion. Det betyder att det
finns tendenser till att naturismen inte är så jämlik som naturisterna påstår att den är. Vi
ser antydningar till motsägelser om hur naturister uttalat sig om att de endast ser
människor som människor, oavsett ålder, kön, sexuell läggning och så vidare.
För att veta hur målgruppen fungerar är det viktigt att känna till arbetet som görs för att
jämna ut antalet medlemmar av olika kön inom ideologin. Det återigen för att veta hur
målgruppen ser ut, vilka människor den utgörs av och värden de eftersträvar.
Innebörden av att vara naturist har med tiden förändrats. Historien bakom naturismens
uppkomst, som skedde när industrisamhället började etablera sig, ligger som grund för
några av de värden som naturisterna vill stå för i dagsläget. Omtanken om miljön var en
grundprincip. Den grundprincipen lever fortfarande kvar för många naturister. Inge
Gullander beskriver det som att den numera visar sig genom åsikter om att man inte ska
överkonsumera. För Gullander och andra naturister är ett medvetande om hur samhället
använder och köper produkter i ett överflöd samt motarbeta denna överkonsumtion en
viktig del av naturism. Gullander diskuterar vidare att de flesta naturister inte är några
extrema miljövänner men att de trots det engagerar sig tillräckligt för att inte heller
kunna kallas för miljöbovar (Scandinavianturist.org4). Naturisten Håkan beskriver det
ytterligare då han påstår att det inom den svenska naturistföreningen finns många olika
20
typer av människor men att han uppfattar att dessa konsumerar i ett mindre överflöd än
människor generellt. Håkan menar att naturister är mer medvetna om överkonsumtionen
i samhället (Håkan Lund 2012-11-24).
Enligt Mourali, Laroche och Pons (2006) påverkas individen under
konsumtionsprocessen av utomstående personer. Utomståendes värderingar tas i
beaktning när individen tar beslut om köpandet av tjänster och produkter (Mourali,
Laroche och Pons 2006). Påverkan kan vara medveten eller omedveten för individen.
Individen kan konsumera för att följa åsikter som råder inom den grupp som individen
tillhör. Individen väljer att konsumera på ett sätt som är accepterat av gruppen. Det då
det inom grupper finns normer av beteende som medlemmar inom den följer (Mourali,
Laroche, & Pons 2006; Rabinovich, Morton, Postmes, & Verplanken, 2012).
Det finns ytterligare utomliggande faktorer som påverkar en individ vid konsumtion.
Kultur och samhällets värderingar fungerar som en avgörande faktor (Mourali et al,
2006). Hofstedes (1984) resonenerar också om huruvida en individs vilja att följa en
grupps värderingar är beroende på kulturella skillnader. Hofstede talar om det som
individualism. Är ett samhälle individualistiskt är individer mer villiga att fatta beslut
utan att ha gruppens värderingar i beaktning. Sverige är enligt Hofstedes ett land där
individen inte till hög grad är påverkad av grupptänkande. Alltså är Sverige generellt ett
land som är individualistiskt (Hofstede, 1984).
Naturismen med sin ideologi kan ses som en grupp, där dess medlemmar är individer.
Den empiriska undersökning vi har gjort visar på att konsumtionssamhället är en central
del av naturismen. Starka åsikter om konsumtion har förmedlats från en mängd aktiva
naturister. Det skapar ett sorts grupptänkande då naturisterna väljer att konsumera i ett
mindre överflöd. Den enskilda naturisten påverkas under köpprocessen av naturismen.
Vi kan reflektera över huruvida värderingen angående konsumtion är en värdering som
finns hos de individer som väljer att bli naturister. Det skulle betyda att tänket om
konsumtion kommer från en individ nivå. Dock blir den i det fallet kollektiv genom att
den finns gemensam hos alla individer i den organiserade naturismen.
Vi kan också utgå ifrån att konsumtionsbeteendet är en följd av att ”bli” naturist.
Genom att bli en del av den organiserade naturismen skulle alltså individer bli
påverkade av gruppen. Enligt Hofstede skulle personerna då konsumera på det sätt som
är socialt accepterat inom gruppen. I naturismens fall innebär det att naturisterna
minskar sin konsumtion. Det som följd av att naturisternas ideologi menar att det rätta
är att avstå från överdriven konsumtion.
Samhället har gått från att ha varit ytligt och materiellt mot mer sparsamt. Det finns en
rådande trend om att de flesta samhällsgrupper minskar sin konsumtion. Motiv bakom
minskandet är olika hos olika personer och grupper men beteendet finns hos de flesta.
Ofta handlar det om ett syfte att uppnå högre livskvalitet genom att konsumera mindre.
Det ska höja kvalitet i umgänge med andra människor samt kvalitet för natur och miljö.
21
Enligt Marchand och Walker (2008) är det viktigt att uppmärksamma trender i
konsumtion och motiv bakom förändringar (Marchand & Walker, 2008).
Konsumtionsbeteendet bland naturister är viktigt att ha i betänkande. Oavsett om det
grundar sig hos de individer som är naturister eller hos naturisterna som grupp.
Eftersom det oavsett är ett existerande beteende bland naturisterna. Ett beteende där
överflöd är någonting som väljs bort. Utav det och av övriga värderingar som gäller
kring naturism drar vi en slutsats om att faktorer som status och lyx inte spelar in i
köpprocesser. Det antar vi beror på att naturisterna vill identifiera sig med att ha
människan i fokus. De vill kommunicera sådana värderingar genom avståndet till
överkonsumtion vilket syftar att identifiera gruppens immateriella värderingar. För att
dra samband med turismen är det relevant att ha konsumtionen i åtanke då det spelar in i
resebeteendet. De resor som intresserar naturister som följd är med stor sannolikhet
sådana som uppfyller resterande värderingar för gruppen. I det fallet handlar det om
resor som tillfredsställer behov av frihet och gemenskap. För att förstå sig på efterfrågan
på naturistiska turismprodukter är konsumtionsbeteendet relevant att förstå sig på och
ha en inblick i.

4.3 Den Svenska organiserade naturiströrelsen
Redan i början av 1930-talet, då organiserad naturism startade, diskuterades ett
eventuellt samarbete mellan de olika naturisföreningarna som då fanns i Sverige. Det
talades om ett gemensamt naturistförbund, där föreningarna skulle samarbeta
(naturisten.org4). En av debattörerna för ett eventuellt samarbete var Ajo Allinger.
Tillsammans med Olle Schmeling bildade Allinger ett nordiskt naturistförbund vid en
sammankomst med deltagare från Danmark och Sverige. Syftet med skapandet av det
Nordiska förbundet var att skapa en gemenskap mellan människor som delade samma
syn på nakenhet. Det var under uppstartandet av det förbundet som ordet naturism
användes för första gången i föreningssammanhang (naturisten.org4). Samarbetet
fortlöpte och ett Svenskt förbund bildades 1957-58. Målet, förutom att kunna samarbeta
bättre och föra samman likasinnade var att genom en sund och naturlig livsföring främja
en hälsosam livsstil (naturisten.org4).
I dag finns det cirka 3000 organiserade naturister i Sverige. En organiserad naturist är
en person som är engagerad i en förening genom att ha tecknat medlemskap. Enligt Olle
Strand kan man multiplicera antalet föreningsmedlemmar med 10, där 30 000 ger en
mer sanningsenlig och relevant siffra på det totala antalet naturister inom Sverige. Det
eftersom Strand menar att man inte ska behöva vara medlem i en förening för att få
kalla sig naturist (Olle Strand 2012-11-13). Befogenheten att få benämnas som naturist
har diskuterats en hel del i huruvida man måste registrera sig till en av
naturisföreningarna eller inte. Här går åsikterna åt skilda håll. Strand menar att det inte
finns regler för vem som får benämna sig som naturist. Naturisten och
föreningsordföranden Håkan menar däremot följande:
22
”Bara för att man är naken, betyder inte det att man är naturist. Naturist blir den person
som har gått med i en organiserad naturisförening och därmed accepterar naturismens
regler” (Håkan Lund, 2012-11-10)
Alla som tecknar medlemskap i SNF får betala ett reducerat pris på de
naturistcampingar som finns inom Sverige. De som inte är medlemmar får testa på ett
par dagar och nätter för att se om naturismen passar deras livsstil innan de tecknar
medlemskap. Medlemmar i SNF inbjuds att delta i de arrangemang som arrangeras av
SNF och är de enda som har rätt att delta på inomhusbad som anordnas
(Naturisten.org5). Svenska Naturistförbundet håller en relativ låg profil. Utöver ett fåtal
årliga förbundsmöten gör de inte mycket mer. Naturistförbundet anser att de behövs då
dem är en stor del i att skapa gemenskap, bygga upp nya kontakter, driften av olika
anläggningar samt arrangerandet av bad.
”Det behövs mer nytänkande och innovativa idéer till utveckling” säger naturisten BoJörgen om förbundets arbete i helhet (Bo-Jörgen Carlqvist 2012-11-12).
Det finns kritik mot förbundet och kraven på medlemskap för att ta del av aktiviteter.
Kritiken finns eftersom det finns dem som tycker om att leva som naturister och utöva
aktiviteter som erbjuds men inte är intresserade av att teckna medlemskap.
Anledningarna till att inte vilja teckna medlemskap kan vara många. En av de vanliga är
att personer pågrund av jobb inte vill vara medlem för de eventuella konsekvenser ett
medlemskap kan bidra till. Registrerar man sig som naturist till en av de föreningar som
finns är man nämligen automatiskt med i ett register. I registret finns namn och adress
tillgängligt. Det anser en del anhängare av naturismen inte är nödvändigt. De är ofta
rädda för att informationen ska komma ut. Många som vill utöva naturism anser att det
istället skulle vara möjligt att betala en dagsavgift om man vill besöka eller vara med på
någon av de aktiviteter som anordnas (Naturisten.org6).
Förbundet har även fått en del kritik för att alla föreningar inte mottagit alla som har
velat bli medlemmar. Otaliga gånger har singelmannen nekats medlemskap eftersom
mannen inte haft någon kvinnlig partner med sig. Sådan diskriminering går helt emot de
principer som förbundet har satt upp med att alla är välkomna (Naturisten.org5).
Som organisation har SNF dessutom fått kritik angående värvning av den yngre
generationen. Naturistförbundet arbetar inte engagerat för att få in ungdomar. Fler unga
är någonting som önskas av naturisterna. Idag är den typiska naturisten den vita
medelålders mannen (Naturisten.org6).
Enligt Morier, Bryan och Kasdin (2012) fungerar grupper allra bäst när de står för
utmaningar som kan få gruppen att utvecklas och förändras inom områden som behövs.
Sådana förändringar kommer främst av att gruppmedlemmar kritiserar någonting inom
gruppen. Kritik kan alltså gynna den totala gruppen. Trots det är det inte alltid som
gruppmedlemmar uppskattar kritik. När värderingar och traditioner inom grupper
23
kritiseras internt kan det resultera i att medlemmar nervärderar och avvisar kritiken. Det
kan i sin tur leda till konflikter (Morier, Bryan & Kasdin, 2012).
I naturisternas fall kan man se de aktiva naturisternas kritik mot SNF som utvecklande
för gruppen. Pågrund av kritiken finns det anledning för SNF att upprätta riktlinjer och
regler som möter och bearbetar kritiken. Sådant arbete kan ses vara positivt för gruppen
då det får ideologin och dess organisation att utvecklas och bli tydligare. Samtidigt finns
det oenigheter i den kritik som möter SNF. Alla naturister är inte eniga kring vad som
bör göras. Det gör att skapandet av regler kan leda till ytterligare kritik och konflikter.
Som Morier, Bryan och Kasdin (2012) menar kan kritik inom naturismen både gynna
och missgynna gruppen. Genom oenigheter och kritik kan utveckling nås i och med att
SNF försöker lösa problem i olika tolkningar och åsikter genom att försöka skapa
gemensamma. När de samtidigt inte kan möta allas synsätt kan de beslut som syftar att
leda till lösningar också leda till nya konflikter.
Ideella organisationer finns i syfte att uppnå mål hos sociala grupper. Det finns
svårigheter i sådana organisationer i och med begränsade tillgångar. Svårigheter finns
också i skillnader i åsikter, värderingar och idéer bland de som är aktiva inom
organisationerna om hur målen ska uppnås (McHatton, Bradshaw, Gallagher, Reeves
2011).
McHatton et al., (2011) menar att organisatoriska problem kan förebyggas och hanteras
genom en strategisk planering om hur organisationen ska byggas upp och utvecklas.
Utmaningen ligger ofta i de begränsade ekonomiska resurserna men också på att
organisationen förlitar sig på volontärer. Människor engagerar sig frivilligt för att utföra
det arbete som krävs i ideella organisationer. Det kan leda till en avsaknad av stark
kultur och kontroll samt delegering av uppgifter vilket leder till ostrukturerade
organisationer. Sådana organisationer blir inte lika effektiva som de har förmåga att
vara och förlorar då många fördelar. En av de största aspekterna som går att hitta bland
framgångsrika ideella organisationer är att de har en klar uttalad vision eller uttalat mål
(McHatton et al., 2011).
Organisationen SNF har den största kontrollen över den organiserade turismen i
Sverige. Syftet med organisationen är att skapa samarbete och sammanhållning mellan
naturister i landet. Den bidrar med gemensam bas för de campingar, event och aktuella
händelser som berör naturismen. De som är intresserade av fenomenet kan alltså söka
sig till SNF för att få information.
Det verkar enligt empirin dock finnas problem då åsikter om vad som bör göras inte
stämmer överens med vad som faktiskt görs. I och med att hela naturismen och alla
dess verksamheter är ideella och allt arbete utförs av ideellt arbetande människor kan
man koppla den till den teori som McHatton et al., utformat om problematik inom
ideella organisationer. Enligt naturister har SNF potential att utföra arbete inom
områden som de idag inte är aktiva inom. Vi kan se en önskan bland naturisterna om att
24
deras samverkansorganisation ska vara starkare. Många av de uttalanden som görs av
fältet visar på en tro om att SNF besitter en outnyttjad styrka som skulle kunna leda till
framsteg för den organiserade naturismen.
Genom en klarare struktur inom organisationen ser vi en potential för att göra
naturismen starkare. En sådan skulle också kunna stärka naturisternas gemenskap då en
tydlig bas för gruppen kan ge gruppens identitet mer styrka. Kanske skulle en struktur
inom SNF kunna resultera i en högre säkerhet och enighet i gruppen som i sin tur kan
leda till minskade skillnader i åsikter och värderingar bland medlemmarna.
Struktur inom förbundet skulle betyda en delegering av uppgifter som McHatton et al.,
(2011) menar finns och av nödvändighet måste utföras inom organisationer. Sådan
delegering skulle följas av effektivisering av förbundets arbete. Genom att lyssna på den
kritik som finns från medlemmarna skulle SNF kunna utvecklas och effektiviseras. En
effektivisering och bredd på arbetet skulle betyda att medlemmarnas önskemål
tillfredsställs vilket i sin tur kan öka styrkan bland naturisterna. En ökad styrka skulle
innebära detsamma som en stärkt ideologi. Det är vad den organiserade turismen syftar
mot att skapa. Förutsättningar för de som vill leva efter sin livsideologi naturism.
SNF är de som arbetar med turismen för naturister inom Sverige enligt Inge Gullander.
Det i och med att det är dem som sköter arbetet med sammanställningar av information
om boendealternativ, aktiviteter och händelser som är viktiga för naturismen (Inge
Gullander, 2012-11-12). Sammanställningar som finns ska underlätta att hitta platser för
information om naturism, och det är på det sättet Gullander menar att man når ut med
marknadsföring för turism. SNF arbetar inte med att ta fram reklam utformad i syfte att
locka nya medlemmar eller besökare som inte själva är intresserade av naturismen. Den
information och de sammanställningar som finns är ämnade att underlätta för de som
själva aktivt söker efter information, generellt sett naturister som letar information
(scandinavianaturist.org3). Den marknadsföring som finns idag sker genom
specialarbeten, dokumentärer, filmer och tidningsartiklar med fler. Sådan reklam är inte
medveten, och reklam är inget förbund arbetar med att ta fram. Det då naturisterna inte
vinner på att en eller fler skulle få för sig att bli naturister (scandinavianaturist.org3).
McHatton et al., (2011) redogör för samarbete mellan de som ingår i organisationer. Det
är av stor vikt att en organisation tar till vara på åsikter från aktörer, medlemmar och
volontärer inom organisationen. Hänsyn för deras åsikter genererar i en större vilja hos
volontärerna att fortsätta engagera sig. Genom att lyssna på medlemmar, deras åsikter
och värderingar kan konflikter minskas och band inom organisationen kan stärkas. Det
eftersom att medlemmarna vid medverkande i beslutsprocessen känner att de kan
påverka och därav får en känsla av ägarskap och tillhörighet. Medlemmarna i
organisationen kan genom det känna sig mer uppskattade och betydelsefulla (McHatton
et al., 2011).
25
Teorierna om samarbetets styrka kan tolkas i koppling till aktörer för turism inom
naturismen. Det sätt SNF idag agerar på för att ena campingar, aktiviteter etcetera för
naturism är att de sammanställer information om dem. Det innebär att varje ideell aktör
arbetar självständigt. Samarbete kan enligt teorin inge styrka. Fler blir tillsammans
starkare än en. Vi ser en potential i att utveckla ett starkare samarbete mellan de aktörer
som idag erbjuder turismrelaterade produkter för naturister.
Ett sådant samarbete skulle kunna beröra flera aspekter. SNF skulle kunna ta ansvar för
att sköta en gemensam marknadsföring för aktörerna. Den roll de har tagit som
sammanställare av information skulle kunna utvecklas till information som
kommuniceras från SNF istället för att intresserade söker upp informationen.

Med SNF i spetsen kan naturismen arbeta efter riktlinjer, uttalade mål och visioner.
Organisationen SNF kan fungera som en bas där alla engagerade känner sig
tillgodoräknade. Genom att ha en tydlig struktur kan det bli ännu lättare för naturisterna
att identifiera sig med naturism. Samarbete mellan organisationens olika delar kan göra
den organiserade naturismen starkare. Det vare sig delarna är en verksamhet för
naturism, volontär eller medlem. En än större jämställdhetskänsla kan ena alla delar av
den organiserade naturismen. Inte minst då det är ett av de största värden ideologin
eftersträvar. Det kan få organisationen att utvecklas med tiden och ständigt förbättras
inom behövliga områden för att inte stanna upp. Vi anser att det är viktigt i och med att
samhället utvecklas och kommer att fortsätta göra det. En stadig organisation kan hjälpa
naturismen att fungera som ideologi i ett utvecklat samhälle.
Naturiströrelsen menar att det finns aspekter och värdegrunder som utgör basen för
naturisterna och motiverar dem till valet att leva. De främsta värdeorden enligt fältet är
friheten, familjen, tryggheten och kroppsuppfattningen. Nakenheten är ett verktyg för
människor inom naturismen att komma närmre naturen. Genom social nakenhet syftar
naturisterna att komma närmre mänsklighetens ursprung och samtidigt är nakenheten
en symbol för samhörighet mellan människor. Som målgrupp för turism strävar
naturisterna efter att få uppleva frihet och gemenskap med gelikar där nakenheten är en
faktor för samvaro. Även om människorna inom naturismen kommer från olika
samhällsgrupper och bakgrund är ideologin det som formar turismen de väljer att
utöva. Gällande forskningsfrågan är det därför viktigt att se naturisterna som en
homogen grupp människor trots sina skilda bakgrunder. Det är därför viktigt att ta med
sig den kunskap som kapitlet tagit upp som en bas i förståelsen för fenomenet.
Följande kapitel syftar till att visa på de olika fördomar och missuppfattningar som
finns inom allmänheten gällande naturismen

5. ”Att vara naturist har inget med sex att göra”
Att vara naken är för olika människor kopplat till många olika saker. Naturister möter dagligen åsikter och fördomar baserade på hur samhället generellt sett kopplar all nakenhet till sex. Det finns olika åsikter om kopplingen till sex. Både internt inom naturismen och externt från andra sociala grupper. För att utveckling av turism ska bli framgångsrik krävs en acceptans från övriga samhället. För forskningsfrågan är det av betydelse att förstå de attityder och inställningar som finns mellan naturister och andra sociala grupper. Samhällets attityder påverkar förutsättningar för utveckling av turism och naturisters egna fördomar påverkar samhällets attityder. Kapitlet utreder därför de vanligaste fördomar som påträffats under studiens gång för att ge en bild av deras betydelse i skapandet av turism för naturister.

5.1 Samhällets fördomar mot naturister
Naturisterna menar att deras livsstil och utövande av nakenhet inte har någon sexuell anknytning men att det finns en tro och attityd bland utomstående om att en sådan anknytning finns. Empirin visar på att naturismen inte är allmänt accepterad och att det finns fördomar mot naturismen. Det råder en “vi och dem” känsla där naturister anses vara det normavvikande. På samma gång ser vi i empirin tendenser till att även naturisterna har förutfattade meningar om omgivande sociala grupper. Åsikter som vi anser kan påverka naturisternas agerande gentemot samhället på sikt. Fördomar byggs upp på grund av att man är rädd och osäker inför någonting som är främmande för en själv (Böhm, 1993). Fördomarna kommer av föreställningar och uppfattningar om grupper eller individer. Det är alltid lättare att skapa sig fördomar mot de som är annorlunda. Det handlar då om individer eller grupper som man själv inte har någon relation till (Böhm, 1993; Cunningham, & Melton, 2012). I vårt fall handlar det om huruvida samhället men även naturister har fördomar gentemot varandra.
Vi ser en logik i hur Böhm menar att fördomar uppkommer. I och med den okunskap som vi upplever finns i samhället gällande naturister och deras livsideologi skapar människor i omgivningen egna fördomar om hur människor i naturismen lever och varför. Samtidigt ser vi en rädsla bland naturister att upplevas som konstiga. Just för att deras leverne avviker från normen. Den rädslan bidrar till att även naturisterna skapar fördomar om andra sociala grupper. De olika fördomarna har en tendens att öka avståndet mellan grupperna och göra olikheterna större. Vilka de egentliga fördomarna är emot naturister kommer att redovisas i nedan.
En av de fördomar som finns handlar om nakenhet och barn då det råder en trend i samhället där barn och nakenhet inte är accepterat på ett likartat sätt som i tidigare generationer. Allt färre familjer finns som har bilder och videofilmer på sina nakna barn. Anledningen till det är den allt mer utbredda rädslan och misstanken för pedofiler. Familjer klär på sina barn badkläder i en mycket lägre ålder än vad det tidigare gjorts, och klädbutiker med H & M som exempel, säljer badkläder för ett barn på ett år. Det som följd av rädslan för pedofiler och att barnen ska smygfotas i naket tillstånd.
Anna Wahlgren som är författare och barnexpert uttalar sig i en artikel om hur den allmänna synen på nakenhet har förändrats. Föräldrar är rädda om sina barn och Wahlgren tror att detta beror på en ökad sexualisering. Enligt Wahlgren har samhället idag en bild som gör att även små barn ses som potentiella sexobjekt (Fredriksson, 2010). Johan Palme säger ”Tyvärr verkar det som att vi går mot en mer laddad attityd gentemot människokroppen. Den är kopplad till skam i större utsträckning än tidigare” (Haimi, 2012). Olle Strand diskuterar den ökade sexualiseringen och ser ingen logik i att använda sexualiseringen som ett motargument till naturismen. Den ökade sexualiseringen i det offentliga rummet är påtaglig för Strand då han ser artister fungera som sexobjekt. Strand menar att sex i det offentliga rummet avhandlas utan att någon tar illa vid sig. När nakenheten däremot sker av en naturist på en klippa vid havet där avsikten inte är att förmedla ett sexigt budskap riskerar naturisten att bli anmäld för förargelseväckande beteende (Olle Strand, 2012-11-18). Naturisterna vill inte förknippa sina verksamheter med sex, och det är en av deras grundtankar att avsexualisera nakenheten. Jennie Rehbinder som är sexpedagog kritiserar naturisternas agerande mot sexualiseringen och deras avståndstagande från sex. Hon menar att naturisternas avståndstagande indikerar på att de ser sexualitet som något negativt. Rehbinder förklarar sexualitet som ”Sexualitet är en del av oss hela
tiden. Den påverkar förhållningsättet till oss själva och andra, hur vi mår och hur vi
njuter av livet. Sexualitet är inget vi kan lägga i en låda eller bara ha i sovrummet. Den
påverkar allt vi gör och tvärtom” (Rehninder, 2006). Sexualiteten är något av det
naturligaste som finns. Därför är det inget naturisterna eller någon annan samhällsgrupp
ska behöva skämmas eller ta avstånd ifrån (Rehbinder 2006).
Media har en stor inverkan på människan (Ballam, & Granello, 2011) Enligt Reichert
och Lambiase (2006) är en ökad sexualisering inom media ett rådande faktum och vad
media visar påverkar samhället genom dess relation till sex och sexualisering (Ballam,
& Granello, 2011; Reichert, & Lambiase, 2006) Sex säljer, och konsekvensen blir att
media innehåller och förmedlar ett sexuellt budskap. Sexualiseringen går att finna i allt
fler medieformer. Filmer, musikvideor, tidningar, magasin, tv-program och datorspel
innehar tendenser till att addera sexuella komponenter. Anledningen till att media
använder sig av sex i stor utsträckning är för att det kan leda till ökad försäljning och
tittarsiffror (Reichert, & Lambiase, 2006).
Enligt Reichert och Lambiase (2006) är scener i media som anses vara sexuella
följande; kyssar, petting, att föreslå sexuellt umgänge, utföra samlag, att vara utklädd i
provokativa kläder, vid avtagande av kläder och vid naket tillstånd. Vad som är den
egentliga skillnaden mellan sexig reklam och pornografi är diffust. Reichert och
Lambiase (2006) menar att pornografi har ett innehåll som har en avsikt att producera
en specifik effekt. Det finns även en skillnad mellan erotik och pornografi. Erotik ses
som ett artistiskt uttryck av sexualitet. Pornografi ses som en produkt producerad för att
uppnå vinst mer än för kulturellt utryck (Reichert, & Lambiase, 2006).
28

Naturismen i sin tur kan ta skada av den ökade sexualiseringen som råder i media.
Generellt finns en tro från samhället att nakenhet måste vara förknippat med sex. Olle
Strand menar att följderna av medias förvrängning av nakenheten har gjort att
allmänheten ser naturism som sexuellt betingat. Strand påstår att följden blir att
människor blir rädda när de ser en naken människa eftersom många drar slutsatsen att
det rör sig om en fluktare. Naturisten visar upp sin nakna kropp och följden blir att
allmänheten ser det som förargelseväckande beteende. Detta hävdar även Reichert och
Lambiase (2006) då de anser att nakenhet i media är sexuellt förknippat.
Fördomarna emot naturister har blivit fler sedan Internets inträdande. Jonas Frykman
professor i etnologi som forskar i människans syn på nakenhet menar att det skett en
attitydförändring i och med Internets utbredande. Internet har medfört en tillgänglighet
till pornografi, och han menar att människor där av kanske börjar bli mer rädda om den
”äkta varan” (Fredriksson, 2010). Olle Strand har också märkt av att Internet har
medfört negativa konsekvenser för naturisterna. Det finns hemsidor som utger sig
tillhöra naturismen men som i själva verket är pornografi (Olle Strand, 2012-11-13).
Weiler, Haardt-Becker och Schulte (2010) diskuterar hur Internet har tillgängliggjort
material för pedofiler genom anonym spridning av bilder på nakna barn. Bilderna kan
spridas snabbt och i stor volym. I och med Internets förmåga att nå ut till många
människor snabbt och effektivt kan det i hög utsträckning missanvändas. Nätverk
mellan liksinnade människor bildas enkelt vilket i vissa fall kan få negativa
konsekvenser (Weiler, Haardt-Becker, & Schulte, 2010; Leung, & Lee, 2012). Ett annat
problem med Internet är att det inte går att kontrollera användarna eller de som
publicerar. Information på internet kan vara felaktig och olaglig och det finns inte
tillräckliga mänskliga resurser till att kontrollera detta (Weiler, Haardt-Becker, &
Schulte, 2010).
När vi förstår Internets räckvidd kan vi också förstå att Internet medför konsekvenser.
Internet är tillgängligt för alla att bruka och att kontrollera dess användare finns det
ingen kapacitet till. Det går att missbruka Internet genom att sprida olagliga bilder och
information men även icke sanningsenlig information förstör. Den empiriska
undersökning som vi gjort om naturismen har visat på att internet har medfört fördomar
om ideologin. Det eftersom det finns ett antal pornografiska hemsidor publicerade som
benämner sig tillhöra nudismen. Nudismen i sin tur kan fungera som en synonym till
naturismen och bidrar så till en stark koppling mellan naturism och pornografi.
Vidare problem för naturisterna är att bli förknippade med swingers (partnerbyte och
sexuellt umgänge) och många naturister känner en stor frustration över förväxlingen. En
lyssnare på Sverigesradio mailar in ett brev om ämnet där denne hävdar att swingers tar
över och förstör naturiststränderna. Svar fås från Bertil på Svanrevets camping, som
påpekar att på en naturistcamping får inte öppet sex förekomma. Vid behov ombeds de
som inte kan förhålla sig till reglerna att avlägsna sig från campingen. Bertil medger att
29
det trots det finns medlemmar i deras förening som är swingers, men att deras aktiviteter
sker utanför naturistsammanhang. Bertil menar att man inte får lov att sortera människor
i samhället. Vill medlemmar leva ett swingersliv utanför deras naturistförening får de
tillåtelse att göra det utan att riskera att förlora sitt medlemskap i föreningen
(Sverigesradio1).
Naturisten Gert-Inge Rydbeck är inte lika välvilligt inställd till swingers och menar att
dem förstör för naturismen. Enligt honom finns det många förutfattade meningar om att
naturister har sex med varandra och att de gör mer än att bada nakna tillsammans.
Många män har sökt sig till den förening Gert-Inge tillhör i jakt på swingers. Det
uppskattas inte av Gert-Inge (Gert-Inge Rydbeck, 2012-11-08).
Allmänhetens fördomar och tankar om naturism blir inte färre när allmänheten får rätt i
sin sak. För ibland förekommer det som ”de äkta” naturisterna själva inte står för och
som går emot naturismens stadgar. Deras nakenbad blir offer för sexuella möten. För ett
antal år sedan var en mamma och hennes barn vittne till den respektlösa handlingen av
tio par som hade sex på en naturiststrand inför allmänhetens beskådan. Naturisstranden
drabbades av en invasion av sexsugna människor. Invasionen uppstod pågrund av
kontaktplatser på internet (Rehbinder, 2006).
Swingers upplever precis som naturister en känsla av att vara annorlunda gentemot
resterande samhälle. Enligt en studie om samhällets bild av swingers ses de inte heller
endast som avvikande sexuellt. Undersökningspersoner menade att de såg skillnader
mellan dem själva och swingers i de flesta avseenden. Resultat visade på att människor
som var ”ickeswingers” inte ville identifiera sig med utövarna alls. Pågrund av åsikter
från allmänheten döljer de flesta swingers sina aktiviteter. Det är en mycket liten andel
av utövarna som avslöjar tillhörigheten. Genom valet att dölja tillhörigheten döljer
swingers även det som de själva identifierar sig med (Jenks, 1985).
Naturisterna uttrycker alltså irritation av att förväxlas med swingers. Med stor
sannolikhet delar naturisterna uppfattningen om swingers med resten av samhället. Det
innebär att en koppling mellan naturism och swingers genererar i en negativ bild om
naturismen ifrån allmänheten. Omgivningen ser genom en koppling mellan naturister
och swingers en starkare koppling mellan naturismen och sex.
Andriotis (2010) redogör för hur stranden som plats erbjuder en miljö med utrymme för
alternativturism. Turism är beroende av utrymmen och stranden som plats har formats
till en avslappnad miljö där turisten kan känna sig avslappnad. Vidare diskuterar han att
den avslappnande känslan som finns på stränder har bidragit till att stränder blivit
utrymmen som fungerar som erotiska oaser. Stränder erbjuder en miljö där den
mänskliga kroppen exponeras bidrar till uppmärksamhet upphov till sexuell attraktion.
Därav drar sig individer som söker efter sex till stränder i tron om att utrymmet kan
tillfredsställa behoven om sex (Andriotis, 2010).
30
Tidigare har vi diskuterat den sexuella kopplingen som allmänheten gör till nakenhet.
Vi kan anta att även swingers gör den kopplingen med nakenhet. Fältet menar att
swingers och andra grupper gärna håller till på områden som är skyltade avsedda för
nakenbad. Vi tolkar det som att i och med att samhället generellt kopplar nakenhet med
sex ser swingers en form av ”tillåtelse” att hålla till på sådana platser.
Oönskade aktiviteter som försiggår vid naturistbaden ger fördomar möjlighet att gro och
växa. Fördomarna i sin tur försvårar naturismen och därigenom möjligheten för att
etablera naturistturism i Sverige. Det handlar om att vaska bort de som förstör för
naturismen men samtidigt att lyfta fram de riktiga budskapen som naturismen står för.
Ett tydliggörande av avståndstagandet ifrån sexuella handlingar kan förhoppningsvis
med tiden få de nuvarande fördomarna att ebba ut. Det allteftersom samhället blir mer
upplyst om naturismens riktiga budskap.
5.2 Naturisters fördomar mot samhället
Det har åtagliga gånger diskuterats huruvida textilare döljer sig själva och sin
personlighet bakom sina kläder. Att kläderna inger textilarna trygghet. Det medan
naturister har lärt sig att acceptera sig själva för vad dem är. Naturisterna har större
möjlighet att bortse från rang och bygger inte upp fördomar om andra människor
(scandinavianaturist.org1). Olle Strand menar att de sociala normerna har att göra med
samhällets kontrollbehov. Behov av att kontrollera sexualiteten, även om naturismen
inte har någonting med sexualitet att göra (Haag, 2009).
I en dokumentär av Sverigesradio berättar en naturist att han aldrig skulle kunna bli
textilare. När han får frågan om varför ger han svaret att textilare har så många
sjukdomar, att man får ont i njurarna av blöta badkläder (sverigesradio.se1). Även Inge
Gullander håller bestämt med om att naturister är friskare än andra människor.
Gullander menar att naturister har en annan vitaminkultur och tåligare hud eftersom att
kroppen slipper blöta kläder (Inge Gullander, 2012-11-12). Naturisten Daryl Jones har
även han uttalat att naturister lever ett mer hälsosamt och friskare liv, både fysiskt och
mentalt (vimeo.com1).
Olle Strand anser att textilfolket har en form av kroppsskräck. Människor känner sig för
fula för att våga visa sig nakna vilket leder till att nakenhet uppfattas som någonting fult
och farligt (Olle Strand 2012-11-13). Att en textilare skulle vistas i sociala sammanhang
utan kläder är fortfarande tabubelagt, medan naturisterna tycker att det är det mest
naturliga som finns (Sjögren, 2012). Naturisten Eva har uttryckt sig i tv-programmet
Outsiders ”Det sämsta med naturismen är att det framställs som konstigt, egentligen är
det ju inte vi som är konstiga utan alla andra” (Outsiders).
I en artikel uttalar sig naturisten Kjell Tjärnström om att det inte är särskilt uppskattat
bland naturister att behöva beblanda sig med textilare. Det då det känns onaturligt. –
”Den sociala samvaron är viktig, det skapar kontakter och man har trevligare än på ett
textilbad” fortsätter Tjärnström (Minimedia, 2009).
31
Enligt Gabarrot, Falomit-Pichastor och Mugny (2009) har studier om grupplojalitet
visat att personer som är högt engagerade i en grupp har en mer negativ utåtriktad
attityd än lågt engagerade personer vid upplevt hot mot gruppen (Gabarrot, FalomitPichastor, & Mugny 2009). Då medlemskap i grupper är en del av att identifiera sig
själv vill människor helst vara del av sådana grupper som de ser bättre än andra grupper.
Det då det bidrar till en positiv bild av den egna personen. Sökandet efter en tillhörighet
som bidrar till social identitet och självkänsla påverkar inställningen mot andra sociala
grupper (Caricati & Monacelli, 2012). Studier har visat att personer som är högt
involverade i grupper har en förmåga att gå emot anti-diskrimineringsprinciper. Antidiskrimineringsprinciper brukar representera normen inom de flesta sociala grupper.
När gruppen bemöts med hot utifrån kan högt engagerade personer sägas hamna i en
lojalitets konflikt. Konflikten grundar sig i hur normen internt i grupp i de flesta
sammanhang är icke-diskriminerande. Vid externt hot upplever engagerade personer att
de måste avvika från normen och diskriminera för att ta gruppen i försvar. På samma
gång som attityder utåt blir mer negativa stärks de interna banden. Konflikten kan
föklaras av identifiering av jaget (Gabarrot, Falomit-Pichastor, & Mugny 2009). I och
med att personer som är starkt identifierar sig genom gruppen är gruppens bästa det som
prioriteras för personen. På grund av det blir allt hotfullt mot gruppen hotfullt även mot
personen. Lojaliteten faller därför oftast i att gruppmedlemmen är gruppen lojal och tar
den i försvar. Det genom att bli negativt inställd mot omgivningen och diskriminerar
utomstående (Gabarrot, Falomit-Pichastor, & Mugny, 2009; Caricati., & Monacelli,
2012).
När naturister generellt talar om människor utanför gruppen har dem en attityd som i
våra öron klingar negativt. Attityden märks av i de flesta avseenden. Oberoende av om
konversationen med naturisten berör kläder, hälsa, sex eller livsstil. De flesta naturister
sänder ut ett budskap om att de anser alla som inte lever efter ideologin skulle vara
konstiga. Naturisterna menar många gånger att de som inte förstått att naturismen är det
rätta sättet att leva gjort fel.
Enligt Gabarrot, Falomit-Pichastor och Mugny kan en negativ attityd mot omgivningen
bero på beskyddande av gruppen. Genom att förstå naturisterna på det sättet är det
lättare att se anledningen till att de på ett sätt faktiskt nedvärderar andra livsideologier,
som vi ser det. Om verkligheten stämmer överens med teorin handlar attityderna främst
om att naturisterna starkt identifierar ideologin som en del av den personliga identiteten.
Sambandet mellan valet av att leva efter ideologin och den personliga identiteten har
påvisats i tidigare kapitel. Att vara naturist handlar många gånger om att precisera
individen och vem hen är. Inte endast om ett val av livsstil. Förstår vi det på det sättet
ser vi en form av relevans i att naturisterna talar om sin omgivning som att leva i
felaktigheter. Förklaringen ligger då i att naturisterna tar sin grupp i försvar och vänder
sig mot resterande grupper för att skydda den mot människor de upplever som hotfulla.
I det här fallet kan hoten vara detsamma som de fördomar som naturisterna upplever
resterande samhälle ha emot dem.
32
”Nä, nu djävlar skiter vi i vad folk tycker och kräver vår rätt i samhället. Vill textilarna
vara för sig själva får dem väl skylta sitt bad” säger en upprörd Bert Runervald till
Naturisten.org (naturisten.org3). Även om det är många naturister som älskar deras
livsstil samt praktiserandet av det nakna finns det dem som döljer att dem är det. Vi är
inne i en tid där naturisterna själva inte vågar stå för att de är just naturister, de vågar
inte försvara ideologin. Det smygs och det hymlas (naturisten.org7). Ett anonymt par på
Vikobolandets naturistcamping döljer att de är naturister och menar att anledningen är
att de inte vill behöva kämpa för sin rätt i samhället. Då de är halvkända i deras hemstad
är de rädda för vad människor i deras omgivning skulle tycka om de blev offentliga med
sin livsstil. De anser att det inte finns någon anledning att skylta med den (Sjögren
2012). Ett annat anonymt par väljer att inte dela med sig av sitt praktiserande av
nakenhet då de både har yrken där de jobbar med människor. En av dem arbetar inom
barnomsorgen och förutsätter att det där skulle ses som förödande att vara naturist
(naturisten.org6). Naturisten Gert-Inge Rydbeck säger i en intervju att även han är rädd
för konsekvenserna som kan komma av att han skulle bli offentlig med sin ideologi.
Gert-Inge arbetar som lärare och då det ofta har skrivits om pedofiler inom läraryrket är
han rädd att han själv skulle få en sådan stämpel (Gert-Inge Rydbeck, 2012-11-08).
Så kallade ”smygnaturister” blir allt vanligare och vanligare (Olle Strand, 2012-11-13).
Bakgrunden till varför man hymlar med sin naturism är för de flesta en rädsla för att
klassificeras som sexuellt störd, då naturister anser att många textilare direkt drar den
slutsatsen (svd.se). Även Inge Gullander som är ordförande i Svenska Naturistförbundet
och med det har en tydlig position säger att om han skulle möta någon i skogen när han
spatserade runt naken skulle påstå att han förlorat kläderna i poker (Inge, Gullander 2012-11-12). Att naturismen skulle ha med sex att göra är något många naturister ständigt får höra, och i och med detta ett skäl till att de inte berättar att de är naturister. Den ständiga
påfrestningen om att ständigt försvara sig är orsaken menar Strand (Olle Strand, 2012-
11-13). ”Att vara naturist har inget med sex att göra” säger naturisten Björn till
Folkbladet (Sjögren 2012). Det handlar om att visa varandra hänsyn, genom att bland
annat inte ha sex offentligt (Håkan Lund, 2012-11-24).
Identitet tidigare mycket har baserats på vad människor arbetar med. Titlar inom
yrkeslivet har varit en stor del av att identifiera personer. Hur skapandet av identitet sker
har ändrats med tiden. Vad människor väljer att göra under sin fritid utgör idag den
största delen i att identifiera sig själv (Lloyd, 2012; Stevenson, Wearing, Young &
Tamara, 2009). Fritiden spenderas på sådant som människor är intresserar sig för och
som på ett eller annat sätt ska gynna jaget. Resor är en stor del av livet och fritiden hos
de allra flesta idag. Människor intresserar sig av omgivningens val av resor då de
hjälper till att tolka människor. Resandet kommunicerar värderingar och identitet till
andra om det inre jaget (Stevenson,Wearing, Young & Tamara, 2009).
Vid valet av att vara naturist kan vi se att människor väljer hur de ska spendera sin
fritid. Som diskuterats består naturismen av ett antal olika värderingar och syner på
33
aspekter i samhället. I och med att naturisterna är nakna i den mån de kan förutsätter vi
att de gjort ett val i att spendera sin fritid naken. Det som följd av att nakenheten inte
går att utöva bland övriga samhället, på jobb och liknande. Genom att förstå naturismen
som ett val av spenderandet av fritid kan vi genom teorin i koppling med empirin se
negativa följder för naturismens utveckling.
Fritiden är en stor del av alla människors liv idag och någonting som diskuteras
människor emellan. Finns det en rädsla för att identifiera sig som naturist pågrund av
väntade reaktioner från omgivningen och negativa konsekvenser i resterande liv kan
naturisterna komma att avstå från naturistiska aktiviteter under fritiden. Det då det
kommer att följas av konversationer med andra där de måste avslöja sig eller ljuga.
Att naturister inte vågar stå upp för sin ideologi och vad de gör på fritiden är negativt
för naturismen. Idag identifierar fritid människor och hjälper personer förstå vem någon
annan är. I längden kan denna problematik leda till minskade förutsättningar för
utveckling av naturismen och dess turism. Det anser vi i och med hur människor
eventuellt kan avstå från att utöva sin ideologis aktiviteter under sin fritid pågrund av att
de är rädda för negativa konsekvenser. Utövas inga naturistiska aktiviteter kan varken
utbudet eller antalet människor utvecklas.
5.3 Naturisterna kan bidra till sin egen olikhet
När det handlar om acceptans från samhället menar Inge Gullander att allmänheten i det
stora hela accepterar naturisterna och deras livsstil. Istället är det naturisterna själva som
gör en stor sak av att de är annorlunda (scandinavianaturist.org3).
Trots att alla ska ha rätten att vara som dem är inom naturismen finns det oskrivna
sociala regler om hur människor ska bete sig i naturist sammanhang. En utav reglerna är
den Stine Josefine Fredriksen fann i sin avhandling om naturism och som hon kallar för
”tillfälligt syn-handikapp”. Regeln innebär att mannen ska titta på kvinnornas ansikten
och undvika att ”glo” på kvinnokroppen. I motsats till den fann Fredriksen att kvinnorna
däremot medgav att de såg hela mannen som han är, också hans intima kroppsdelar
(svd.se). Skillnaderna mellan socialt tillåtet beteende mellan könen är för många
upprörande (naturisten.org3). Stine Josefine Fredriksen kom i sin avhandling fram till
att de flesta sociala regler inom naturismen avser mannen. ”Det är mannen som är
misstänkt, särskilt singelmannen. Det är som att ingen misstänker att kvinnan har en
sexualitet” (svd.se).
Bert är en naturist som kommenterar hur naturisternas sociala regler är obefogade. Han
menar att regler om hur människor socialt ska bete sig bland andra människor bidrar till
att det skapas förutfattade meningar om naturister hos andra. Han menar att riktlinjer
om socialtbeteende aldrig skulle förekomma på ett vanligt bad och att det därför inte
heller är någonting utav värde att nämna bland naturisterna (naturisten.org3).
34
Förbundens regler, framför allt om när det är och inte är tillåtet att vara naken, retar upp
naturister. Regler om att nakenhet alltid är tillåtet förutom på fester inomhus med
alkohol inblandat visar på tvivel om beteendet hos naturister. Vissa röster menar att
reglerna insinuerar att naturisterna inte skulle klara av att vara nakna i alla sammanhang
utan att fester riskerar att urarta (naturisten.org3). I en förklaring av naturismen och dess
regler på Scandinavianaturist.org påpekar föreningen tydligt att föreningsmedlemmarna
har kläder på sig på fester. Det förklaras att det finns undantag och att man i de fallen är
mycket noga med att hålla umgänget på en nivå som inte kan förväxlas med sex
(scandinavianaturist.org5).

Enligt Gullander gör naturisterna själva alltså en stor sak av att de är just naturister och
lever annorlunda än andra människor trots att olikheten egentligen i det stora hela
accepteras av omgivningen. Påståendet backas upp av de regler som naturisterna själva
sätter upp för sina medlemmar för att minimera risken för att naket kopplas ihop med
sexuella syften inom organisationen. Naturisterna själva menar att man kan se hur höga
krav det är på beteendet bland de som utövar ideologin genom på vilket sätt det är
tillåtet att bete sig på platser avsedda för naturism. Anders kommer från Halland och är
naturist, han försvarar naturismen och dess icke-koppling till sex med att par blir
tillsagda på stränderna bara de hånglar lite och menar att det finns en väldigt låg
acceptans för sådant beteende (Sjögren, 2012).
Vi människor avgränsar oss själva från andra genom antaganden. De saker vi tar för
givet leder till en begränsning av den egna världen (Böhm, 1993).
Vi kan genom vad Böhm säger förstå att naturisterna avskärmar sig själva pågrund av
sina fördomar. I det avseendet handlar alltså naturisternas fördomar och antaganden om
vad de tror att resterande samhälle anser om dem. Genom hur de tar för givet att det
finns ett motstånd från andra grupper av människor kan vi se dem som bidragande till
sin egen olikhet. Med det menar vi att precis som vissa av naturisterna själva tycker ser
naturisterna större skillnader mellan sig själv och andra än vad omgivningen gör.
Vi tolkar det alltså som att SNFs regler inte fungerar endast för att internt styra upp
naturismen. Utan de fungerar också i externt syfte. Det för att minska missuppfattningar
och fördomar från samhället Vi anser att reglerna bidrar till att skärma av naturisterna
från andra människor i och med att det följer internt mönster och beteende utav dem. De
naturister som menar att deras gelikar gör en större sak av sina olikheter än andra gör
anser vi har en poäng. Genom att minska sina egna fördomar om externa åsikter tror vi
de skulle kunna minska den ”exkludering” de upplever från resterande samhälle. En
känsla av exkludering som kommer utav att de inte känner sig förstådda.
Extern kritik tas bevisat hårdare än intern. Det handlar enligt Morier, Bryan och Kasdin
(2012) om att gruppen ställer sig defensiva när andra grupper kritiserar dem och den
egna gruppen tas i försvarsposition. Reaktionen kallas intergroup sensitivity effect och
innebär att oavsett om samma kritik skulle komma inifrån skulle den fortfarande tas
35
hårdare utifrån. Följden av effekten kan ofta bli en än mer generaliserad gruppidentitet.
Det innebär att gruppmedlemmarna upplever ännu starkare band med sin grupp vilket
kan leda till en ”vi och dem” – effekt (Morier, Bryan, & Kasdin, 2012).
I relation till empirin kan vi tolka detta med de fördomar som finns av naturister mot
samhället och tvärtom. I och med att naturisterna redan känner sig avskilda från
resterande samhälle och upplever en vag förståelse för deras ideologi är risken för att de
blir defensiva stor. Det betyder att kritik från andra samhällsgrupper tolkas på ett
defensivt sätt av naturisterna. Åsikter som inte har för avsikt att kränka kan med stor
sannolikhet upplevas som kränkande av naturisterna. Likaså kan naturisterna på grund
av det ha större förmåga att kritisera externa grupper och deras livsstil. Det för att påvisa
det positiva i sin egen ideologi.
Genom att förstå fördomar och deras uppkomst på det sättet kan vi se att reglerna till
viss del kan leda till förståelse hos samhället. Till viss del kan vi också se tecken på att
brister i förståelse för andra ideologier och livsstilar både från naturisternas sida och
externa grupper bidrar till en växande klyfta. En vi och dem effekt kan komma utav att
naturisterna redan känner sig exkluderade i samhället. På grund av det reagerar de starkt
mot yttre kritik och identifierar sig endast som en del av sin ”egen” grupp. Följd av det
blir en ännu större separation mellan ideologiska grupper i samhället. I längden har vi
svårt att se det som gynnsamt. Varken det ”vanliga” samhället eller naturisterna tjänar i
längden på de främmandegörande syner som utvecklas som följd.
Kopplingen mellan naturism och sex kan ses från olika aspekter. Å ena sidan vill den
formella organisationen SNF måla upp en bild av att det inte finns någon koppling
mellan ideologin och sexuella aktiviteter. SNF menar att de fördomar som finns i
samhället är obefogade och arbetar för att minska dem. Det genom regler som styr de
aktiva naturisterna. Å andra sidan visar enskilda individer under studiens gång på
beteenden och handlingar som tydligt visar på sexuella undertoner. Det finns en
oenighet i hur naturismen är kopplad till sex eller inte. Som följd ger det en problematik
gällande förutsättningar för att utveckla turism för naturister. Det då det är relevant att
fråga sig huruvida det är möjligt att skapa en turism som är formell med vissa specifika
förhållningsregler utåt men som däremot inte fungerar inom gruppen. Det då det visat
sig att interna beteenden och regler existerar bland utövarna av ideologin. Följande
kapitel behandlar utbud av turism för naturister i dagsläget samt aspekter som påverkar
förutsättningar för utveckling av utbudet.

6. ”Come and see what it is like to be human again”
Resande är en del av nästintill alla människor idag. Resandet ger inte endast en tids
avkoppling eller upplevelse. Det är också del av att identifiera vilka vi är som individer.
Identifierande för oss själva och andra. Därför ser valet av resa olika ut från person till
person. Vi finner ofta gelikar inom resande i de människor som värderar samma
livsstilar som oss själva. Av det kommer att naturister ofta finner sig intresserade av
samma resor som andra naturister. Resande för naturister är olika utvecklat i olika
länder. Gemensamt för den ideologiska gruppen är att de motiveras av att få uppleva
frihet genom nakenhet med andra. Att vara naken förutsätter en lämplig omgivning.
Därför har olika länder olika förutsättningar att skapa turism för naturister. Kapitlet
behandlar turism för naturister generellt samt Sveriges förutsättningar för utveckling av
sådan turism.
6.1 Den generella naturistturismen
Den turism ämnad för naturister som finns idag är som mest utvecklad i Väst- och
Sydeuropa, Nordamerika och Australien- Nya Zeeland. Där är naturism väldigt stor
bland invånarna. De främsta länderna inom naturistturism i Europa är Tyskland,
Frankrike och Holland. Anledningar till att just de länderna är stora menar Inge
Gullander är deras naturliga förutsättningar. De har stränder och kustremsor perfekta för
nakenbad. Klimatet söder ut är också fördelaktigt (Inge Gullander, 2012-11-12). De
naturistorganisationer som arbetar för naturismen inom länderna är mycket
framgångsrika och det finns en trend med växande naturistturism där (Olle Strand,
2012-11-13, Inge Gullander, 2012-11-12).
Det stora intresset och den acceptans som finns för livsstilen inom länderna underlättar
för utveckling av naturistturism. De förutsättningar som lockar naturister från andra
länder gör utbudet av aktiviteter varierande för att tillfredsställa olika efterfrågan (Olle
Strand, 2012-11-13). Både naturistföreningarna och kommersiella företag satsar på
”nakation” vilket är en term för naked vacation. Bland naturister finns intresse för en
mängd olikartade aktiviteter. Utbudet av typer av resform runt om i världen idag är
bland annat nakenflyg. Nakenflyg innebär att resan startar med nakenhet på planet.
Nakenheten håller sedan i sig tills planet landar på hemorten igen (Brodda, 2012). En
annan resform är nakenkryssningar som är växande i popularitet runt om Medelhavet.
Utöver dessa revolutionerande sätt att nakenresa finns det möjligheter för en naturist att
uppleva det mesta i sin paradisdräkt. Cykling, vandringar, nakenhotell och stora
turistkomplex där nakenheten är den gemensamma nämnaren bland alla gäster är några
exempel (Olle Strand, 2012-11-12; bortabra.se).
Den allra vanligaste av aktiviteter för nudister i världen har varit och är fortfarande
nakenbad och tillhörande vattenaktiviteter (Nils Johansson, 2012-11-15). I länder söder
ut, kring medelhavet, och även Nordamerika och Australien- Nya Zeeland finns det
förutsättningar för att utöva naturism under större delar av året. Turistkomplex som
finns för naturister fungerar som en lösning för att utöva nakenhet även under de
37
månader då väderförutsättningarna är mindre bra. Sådana verksamheter är aktuella på
olika platser i världen och syftar till att underlätta livet för naturister under de kalla
månaderna (Outsiders).
Nakenbadandet är vanligast förekommande med boendeformen camping. Det då
campinganläggningarna ofta är belägna vid kusten. Campingar för naturister är stora i
Sydeuropa, där campingplatserna kan ta emot 1000-tals gäster (Olle Strand, 2012-11-
13). Enligt Lennart Thorstensson som spenderat sina senaste tio års semestrar på
naturistcamping kan campingen erbjuda ett enkelt sätt att leva. Camping erbjuder stora
möjligheter till vistelse i naturen. Campingar tillgängliggör vandringar och utövning av
andra aktiviteter tillsammans med medcampare (Thorén, 2009).
Trots att det finns ett varierande utbud av aktiviteter för naturister i deras resande är inte
aktiviteten det som är utmärkande i resan. Den viktigaste ingrediensen i naturistens
resor är att resorna möjliggör en frihet av att vara naken, naturligt och avspänt med
andra (Nils Johansson, 2012-11-15). I en dokumentär berättar Karen som driver en
naturistpark att människor kommer från städer till hennes park för att uppleva lugnet.
De vill spatsera runt nakna i naturen och känna att det går att andas till skillnad från i
städer där det är mycket brus och stress (vimeo.com2). Till hennes naturistpark vill hon
att människor ska komma för att uppleva hur det är att vara människa på riktigt. ”Come
and see what it is like to be human again” Karen (vimeo.com2).
Enligt en mätning utförd av UNWTO (2011) är turism världens fjärde största
exportindustri. År 2012 fanns 940 miljoner internationella turister som genererade 1
biljon amerikanska dollar. Turismen är en skild näring som innehåller allt ifrån mat och
värdskap, boende, transport, besöksattraktioner till detaljhandel och annan service.
Turism ses som en instabil näring då den är beroende av en mängd yttre faktorer som
ekonomiska, sociala, ekologiska, teknologiska samt förändringar i klimat (Morrison &
Pickering, 2012).
En av turismens begränsningar är klimat och klimatförändringar. Klimat och väder är
något som turism är utformad efter och kan vara det som motiverar turister att resa till
en specifik destination. Morrison och Pickering (2012) redogör för hur
klimatförändringar är ett kommande problem och om hur klimatet är en förutsättning
för turism. Klimatförändringar bidrar till att säsongsförlängning numera är ett aktuellt
ämne inom turism. Turismprodukter som skidåkning är endast tillgängliga och möjliga
att utföra under ett visst väderförhållande. Även hur turister väljer att konsumera en
turismprodukt är påverkat av klimatet som ger följder av när, varför och vart turisten
väljer att resa (Morrison & Pickering, 2012).
Klimatet är avgörande för turismaktiviteter som inkluderar sol och surfing, snöbaserad
turism och ekoturism (Morrison & Pickering 2012). Klimatet är en nyckelfaktor i och
med att det lägger en bas för vilka typer av aktiviteter som kan skapas och utföras på
destinationen. Klimatet är även ofta använt i marknadsföring eftersom det kan skapa
förväntningar hos turisten. Motsvarar sedan destinationen de förväntningar som
38
turisterna fått från marknadsföringen kommer det påverka hur turisten väljer att resa
nästa gång (Goh, 2012; Morrison & Pickering, 2012).
Naturism tillhör turismsektorn och är även den påverkad av klimatet. Naturismen kan
anses vara lika känsligt för klimatet som de klimatberoende turismaktiviteter som
Morrison och Pickering (2012) redogör för i tidigare stycke. Den empiriska
undersökning som vi har gjort har visat på att naturismen är som störst i de länder som
erbjuder ett tillräckligt varmt väder för att naturisten ska uppleva klimatet trivsamt.
Gullander och Strand påvisade det när dem berättade att naturismen är som mest
framgångsrik i länder som har naturliga förutsättningar med kustremsor och ett varmare
klimat. Då Sveriges varmare period endast tar upp en kort del av året kan etablering av
turismaktiviteter för naturism verka omöjligt i landet. Det då klimatet är en förutsättning
för naturism. Det behöver dock inte vara fallet eftersom det utformats turismkomplex i
bland annat Nordamerika som erbjuder utövning av naturism året runt. Med dessa
turismkomplex som inspiration kan det trots det kallare klimatet i Sverige finnas
tillräckliga förutsättningar trots kylan. En naturist reser för att vara naken med andra.
För att kunna utföra nakenheten är klimatet en av de avgörande faktorerna till val av
destination. Däremot väljer inte naturisten en resa med det främsta motivet att åka till ett
varmare klimat. Det främsta motivet för naturisten är att utföra nakenhet och därför kan
klimat ses som en barriär möjlig att ta sig runt. Inte en barriär som omöjliggör för
naturism. I det fallet handlar det om en kreativitet och förmåga att se möjligheterna
istället för eventuella hinder.
Det är tydligt att de flesta naturister är villiga att röra på sig för att utöva sin livsstil.
Européer är de som reser mest för att vara nakna vilket aktörer i Florida
uppmärksammat. I början av 2012 gjorde de en stor satsning mot den Europeiska
marknaden för att locka kunder till sina nakenstränder. 19 miljoner människor i
länderna Tyskland, Frankrike, Holland och England lever efter ideologin naturism och
det finns en utvecklingspotential i den marknaden som turistsegment (Josefsson, 2011).
Naturisterna reser på en internationell marknad för att få uppleva nakenbad under olika
tider på året. Utvecklingen av inomhusbad på badhus har bidragit till att det finns ett
intresse bland naturister i västvärlden att ta sig till grannländer eller resa inom sitt eget
land även under de kyligare månaderna. Svenska Nina åker så ofta hon kan flera mil till
sin grannstad för att nakenbada tillsammans med sina väninnor på stadens badhus. Hon
menar att naturister från hela landet vallfärdar dit. Det finns ett stort intresse och en vilja
hos naturisterna att göra ansträngningar för att tillgodose sitt intresse (Outsiders).
Trots de grundvärderingar som finns det inom naturismen menar somliga att
naturisterna i sitt resande börjar ställa högre krav. Enligt Brisbanetimes är unika
upplevelser mer eftertraktade och börjar ersätta det traditionella naturistcampandet.
Naturisterna börjar efterfråga andra möjligheter. Som att kunna ropa in en drink, spela
tennis och konsumera mer exklusivt. Naturisterna vill ha möjligheten att resa som alla
andra, fast nakna (brisbanetimes.com.au).
39
Enligt Stephen Page (2012) identifieras turismen av kontinuerlig förändring.
Förändringar sker då efterfrågan och utbudet interagerar med varandra. När det gäller
utbudet för turismen förändras det mycket över tiden då ständiga innovationer skapar
nya produkter. Page nämner bland andra följande förändringar;
● Nya trender skapar framtidens turism. Att identifiera de framtida trenderna är av
betydelse för att få förståelse för utvecklingen. Trender som är aktuella för
närmsta framtiden och kommer ha en betydande roll är;
● Konsumenter blir allt mer medvetna om miljön och konsumenter får en allt mer
flexibel fritid
● Konsumenter söker en större bekvämlighet och tillgänglighet där media spelar
en stor betydande roll. Generellt ställer konsumenter numera högre krav på
produkter (Page, 2012).
Naturisters ideologi handlar om att komma naturen nära och vara en del av den.
Miljömedvetenhet är generellt betydelsefullt för naturister. Medvetenheten påverkar
konsumtionen och beteendet eftersom naturister försöker vara så miljövänliga som
möjligt. Val av resmål baseras generellt av alla segment på att konsumtionen ska ha en
liten miljöpåverkan. Trenden gällande miljömedvetenhet är alltså inte bunden till
naturisterna. Det är en gemensam trend för de flesta turismsegment.
Naturisterna har en ideologi med vissa värdegrunder som utgör deras gemenskap. Trots
det kan vi förstå det som att naturisterna precis som andra segment påverkas av trender.
Miljömedvetenheten ser vi inte som en trend eftersom miljövänlighet är en del av de
grundläggande värderingarna. Däremot finns tendenser till att naturisterna blir
påverkade av andra trender. Trots att naturisterna föredrar det enkla och det fria uttalar
sig alltså experter om att efterfrågan på mer exklusiva produkter och unika upplevelser
växer. Intresset för naturistcampingar som varit dominerande för naturister i
generationer börjar svalna. Naturisterna börjar ställa högre krav och är mer medvetna
om vilken kvalitet de har möjlighet att uppleva. Vi kan här se hur naturisterna ser andra
segments resemönster och vanor. Trots sina värderingar finns en växande önskan om att
få ta del av liknande produkter. Det som följd av det relevant att vidare fundera kring
om naturisterna bortser från sina egna värderingar till fördel för en exklusivare
konsumtion. Vidare är det intressant att förstå möjligheterna för att fler värderingar kan
komma att läggas åt sidan. Det till följd av att gruppen blir påverkad av externa
gruppers konsumtionstrender.
Ytterligare en trend inom turism är tillgänglighet till destinationer. Det ska vara lätt att
ta sig till platsen där turismen ska utövas. Naturister lägger inte mycket vikt vid
tillgängligheten i dagsläget. Undersökningen har visat på att det finns många naturister
som gärna reser långväga för att utöva sin nakenhet. Vi anser att det kan bero på att
aktivitetsutbudet i närområden i till exempel Sverige inte är särskilt brett. Där av
behöver naturisterna resa långt för att utöva naturismen. Vi ser en eventuell möjlighet
att naturisterna därför är mer toleranta än andra när det handlar om omständiga resvägar
och avstånd.
40
6.2 Så reser naturisterna
Kirurger, rörmokare, dagisfröknar eller advokater. Den typiska resenären inom
naturismen går inte att identifiera. Naturister som turistar kommer från olika
samhällsklasser och tillhör inte någon speciell åldersgrupp. Medelålderspar, unga par,
och familjer är representativa för aktiva naturister (sverigesradio2). Alla har samma
mål med sitt resande. Vilket är att träffa likasinnade och kunna praktisera nakenheten
med gelikar (Steffen Brummer Pind, 2012-11-16). En viktig motivationsfaktor för
naturister när de reser är det simpla. De uppskattar att få komma naturen nära och att
umgås. En avslappnad miljö, där löst hängande pungar, snoppar, hängiga bröst och
nakna kroppar är det mest naturliga som finns. Friheten är det som efterstävas (Wellin,
2007).
För naturister är det generellt sett inte lika viktigt att besöka så många länder som
möjligt, utan det viktiga är att umgås (Inge Gullander, 2012-11-12). Vidare är inte
konsumtion lika viktigt för naturister som för textilfolket. Naturisterna värdesätter
gemenskap framför materiella ting. Givetvis är det en generalisering och det gäller inte
precis alla menar Håkan Lund som är aktiv i en av de naturistföreningar som finns i
Sverige. Överlag spenderar naturister inte lika mycket pengar på att åka till resorts och
dyra hotell som textilare kan göra. Inte heller verkar äventyrsresor locka, utan det är just
tillgången till naturen och det simpla resandet som naturisterna i Sverige föredrar
(Håkan Lund, 2012-11-10).
Segmentering kan ses som ett sätt att dela in en marknad där viljan är att ta fram de
mest homogena grupper som är möjlig. Denna indelning görs för att enklare nå rätt
målgrupp. Med hjälp av segmentering kan den som vill nå ut med sin specifika produkt
lättare specificera sin målgrupp och bli mer konkurrenskraftig på marknaden.
Segmentering kan göras på olika sätt beroende på vilka målgrupper som är av intresse
att nå ut till. Ett av tillvägagångssätten är beteende segmentering (Dolnicar, 2007).
Enligt Bigné, Gnoth och Andreu (2007) görs segmentering för att finna grupper med
homogena motiv. Genom att förstå motiven och utforma en produkt eller tjänst som
motsvarar dem kan en högre kundnöjdhet uppfyllas. En förståelse för vad kunderna vill
ha genererar till en lyckad segmentering (Bigné, Gnoth, & Andreu, 2007).
Psykografisk – och beteende segmentering går ut på att marknaden delas in utefter
individers beteenden och livsstil. Segmenteringen baseras på tanken om att kunder
konsumerar på ett sätt som motsvarar deras värderingar och livsstil. Kunden kommer att
välja en produkt utefter personliga intressen. Konsumtionen reflekterar dessutom
personens livsstil (Bigné, Gnoth, & Andreu, 2007).
Som nämnts tidigare är naturismen representerad av en mängd individer som har en
varierad syn på fenomenet naturism. De har också en individuell mening om vad
fenomenet betyder. Vad som motiverar en naturist stämmer därför inte alltid överens
med vad som motiverar resterande naturister. För att den här studien ska kunna resultera
41
i de förutsättningar som finns för naturistturism i Sverige behöver naturister ses som en
målgrupp. Det då vi antar att det är naturister som har intresset för resande och
besökande av naturistiska turismaktiviteter. Vidare ser vi naturister som den givna
målgruppen för naturistturism.
Den empiriska undersökning som ligger som grund för denna studie visar på att
naturister inte är en målgrupp som kan generaliseras och delas in under variabler som
kön, ålder, utbildning med fler. Naturister är oliktänkande individer. Där av anser vi att
den mest lämpliga segmenteringstyp för naturister är psykografisk- och beteende
segmentering. Det eftersom naturister är oliktänkande individer som trots individuella
skillnader söker sig till samma ideologi. Exakt vad som motiverar individer att söka sig
till naturismen går att spekulera om en längre tid än denna studie kan omfatta. Som följd
antar vi att de vanligaste värdeorden under den empiriska undersökningen är en
indikation på vad som motiverar naturister. Ett vanligt värdeord bland utövarna av
naturism är frihet.
Frihet och en frihetskänsla kan därför vara det homogena motiv som en turismprodukt
borde formas kring. En tjänst som kan erbjuda förutsättningar för att uppleva frihet kan
skapa tillfredsställelse hos naturisterna i deras resande.
Förståelsen för motiv till resande som krävs vid segmentering kan i sin tur leda till
utformning av en produkt med motsvarighet till motiven. Chena, Maka och McKercher
(2011) menar att turister inte bara söker efter något som tillfredsställer deras
psykologiska behov. Motivet kan även vara att finna det autentiska och det äkta (Chena,
Maka & McKercher, 2011)
Att naturisterna söker efter en känsla av frihet kan ses genom Chen, Mak och
McKerchers (2011) teori om jakten efter det autentiska. Friheten motsvarar det
autentiska och kan vara det som eftersträvas av naturister. Det är därför av relevans att
vid utformandet av turism ha i betänkenhet vad som anses vara autentiskt av
naturisterna. Vi anser att det autentiska i naturisternas fall utgörs av gemenskapen
mellan människorna. Samt det naturliga sätt att leva som kommer av att vara naken. Att
erbjuda det äkta kan vara det som lockar naturisterna att konsumera och den
gemensamma faktorn som eftersöks i den psykografiska segmenteringen.
6.3 Förutsättningar för Sveriges naturistturism
Den svenska naturistturismen är i dagsläget inte stor. Campingar representerar det
största som Sverige erbjuder naturister. Det finns idag 10 naturistcampingar. Oftast är
naturistcampingar billigare än textilcampingar. De drivs ideellt och i de flesta fall av
naturistföreningar. De som driver campingarna gör det för att skapa en trivsam miljö för
likasinnade. Det är av betydelse att besökarna ska kunna känna sig som hemma. Det
leder till att campingarna inte tar lika mycket betalt. Priset för övernattning ska täcka de
kostnader som finns men inte leda till vinst. Naturisterna menar att som gäst köper man
sig inte en plats utan kommer på besök. Camparna och de som driver dem hjälps åt med
42
diverse uppgifter för att det ska fungera (Inge Gullander, 2012-11-12). I Sverige är
naturistcampingarna oftast små och erbjuder cirka 30-100 besöksplatser. De startas i
syfte att bygga en gemenskap och det uteblivande kommersiella intresset gör att det inte
heller finns några stora ekonomiska resurser (Inge Gullander 2012-11-12). Utöver
campingarna finns ett naturist Bed&Breakfast vid namn Hylteberga Bed&Breakfast.
Verksamheten är den enda i sitt slag för naturister i Norden. Beläggningen är högst
under sommaren vilket ägaren menar beror på Sveriges väderförhållanden. Nämnvärt är
att de har beläggning under resterande årstider. Främst under helgerna (Steffen
Brummer Pind 2012-11-08). När det gäller den mest populära aktiviteten nakenbad har
Sverige förutsättningar med sina 100 000 sjöar och flera hundra mils lång kust. För
nakenbadare är det relativt enkelt att hitta en plats att vara ifred på för ta sig ett dopp.
Allemansrätten bidrar även den till de stora möjligheterna till bad (Minimedia, 2009).
Om Sverige har de förutsättningar som krävs för att utveckla naturistturism är komplext.
Utöver de förutsättningar som behandlats tidigare har ytterligare framkommit i studien.
De förutsättningar som tas upp i följade delkapitel är sådana som berör just turismen i
stor utsträckning och därför påverkar utveckling av naturistturism.
Det finns en stor skepticism från naturisterna själva gällande hur det är genomförbart att
utveckla turism för naturister i Sverige. Många ger ett intryck av att de inte tror att
Sverige har möjligheter att utvecklas och locka utländska turister i syfte att utöva
naturistturism. Några av naturisternas egna åsikter om Sveriges naturistturism i
dagsläget och dess möjlighet att utvecklas kommer att redovisas nedan.

Olle Strands åsikt är att intresset för naturism under ett tag varit och är på nedgång
(Madås, 2008). Inge Gullander är också han tveksam till Sveriges förutsättningar för att
få fler turister i naturistiskt syfte. Gullander uttycker ”Det viktigaste är inte att man blir
fler och man reser inte till Sverige för Sveriges skull utan det viktiga är att man är
någonstans där man trivs” (Inge Gullander, 2012-11-12). En av anledningarna till att
Sverige inte kan locka fler turister tror han beror är den alltför korta perioden att utöva
naturism i den fria naturen. Vidare ser Gullander endast en kort period med potential att
locka turister från södra Europa. Det eftersom det är sol och bad som styr besökare
enligt honom. Gullander tror inte heller att det finns potential att skapa fler Bed&
Breakfast med beläggning året runt då det redan finns ett etablerat i Hylteberga. Han
tror det kan finnas svårigheter i att få fler än ett sådant att gå runt (Inge Gullander 2012-
11-12). Gullander får medhåll av Nils Johansson som tror att en större svensk
anläggning med tyngdpunkt på naturism skulle vara ytterst välkommen men att
svårigheten ligger i att få en ekonomisk bärighet (Nils Johansson, 2012-11-15).

Joakim är en naturist som tycker att naturismen gärna hade fått bli större i Sverige men
som själv föredrar att resa utomlands för att besöka naturiststränder. Det eftersom att
naturistkulturen inte är lika stor i Sverige som i andra länder. Det hör i sin tur till att
gemene svensk är pryda och rädda för att bli bortgjorda (vagafraga.com).
43
Bland (2003) redogör i sin studie för begreppen short-term tactics och long-term
strategy. Dessa kan med det svenska språket översättas till kortsiktig taktik och
långsiktig strategi. En kortsiktig taktik innebär att en provisorisk lösning på ett problem
görs. Att lösa ett problem för stunden är mindre tidskrävande och kan resultera i färre
kostnader. Anledningen att individer och grupper väljer en kortsiktig lösning hör enligt
Bland (2003) ofta ihop med en skepticism. Tror individen eller gruppen inte att en mer
långsiktig lösning kommer generera pengar väljs ofta en provisorisk lösning. En lösning
som endast kommer lösa problemet för tillfället (Bland, 2003).
En långsiktig strategi görs istället när problemet är så omfattande att det inte kan
ignoreras. En långsiktig strategi väljs också när skepticismen är utebliven och det finns
ett intresse för att lösa ett problem eller satsa på en idé. En långsiktig strategisk lösning
innebär att ett problem eller en idé behöver undersökas. I sådana situationer måste en
identifiering av alla eventuellt inblandade aktörer göras. När de inblandade aktörerna är
identifierade måste ett samarbete utvecklas för att gemensamt lösa problemet eller
utveckla idén (Bland, 2003).
Det finns många skeptiker till naturistturism. Den empiriska undersökningen har visat
att många av skeptikerna är naturisterna själva. Fåtalet inom naturismen i Sverige idag
har stora framtidsplaner för naturismens tillväxt. En generell syn är att det inte finns
några förutsättningar till att växa och bli större inom turismnäringen. Inge Gullander
säger i tidigare stycke att naturister inte reser till Sverige för Sveriges skull utan att
naturister endast väljer resmål efter möjligheten att trivas som nakenutövare. Därav är
Gullander skeptisk till att naturister från andra länder ska söka sig just till Sverige då de
kan finna samma utbud i andra länder som dessutom har varmare klimat.
Det finns få naturister med åsikt om att Sverige har de rätta förutsättningarna för att bli
större och locka fler naturistturister. Trots detta finns det i skrivande stund ett
naturistturistutbud bestående av ett flertal naturist campingar och även Hylteberga
Bed&Breakfast. Det finns också en vilja om att dessa ska drivas vidare. Vi kan förstå
problematiken genom Blands (2003) begrepp om short-term tactics och long-term
strategy. Naturister och det svenska naturist förbundet, som kan ses som turismaktörer,
arbetar i dagsläget på ett sätt där mål med turismen endast är kortsiktiga. En långsiktig
strategi är vad som krävs för att naturistturismen ska kunna växa i Sverige. Den
långsiktiga strategin anser vi att det svenska naturist förbundet borde etablera. Vi anser
också att de borde minska deras skepticism gentemot naturistturismens förutsättningar.
I dagsläget rör sig naturisturismen främst om ideella verksamheter utan avsikt att gå
med ekonomisk vinst. Gullander säger att Hylteberga Bed&Breakfast är ett undantag
som arbetar för att få beläggning till sin verksamhet året runt. Det beror enligt Gullander
på att drivarna bakom Hylteberga lagt ut egna resurser på projektet. Vi kan inte se att
det finns några allvarliga försök från naturismens sida att bli större i Sverige. Det råder
ett synsätt som innebär att naturistutbudet duger och räcker till som det i dagsläget är.
44
Med det sagt behöver det inte betyda att det inte skulle gå att etablera en långsiktig
strategi för att göra naturismen större i Sverige.

Att starta en turistiskverksamhet inom naturismen underlättas om kontakt med
kommunen finns. Det är också viktigt med ett samarbete mellan aktörer för att lyckas
med etablering. Steffen och hans fru Eva vet innebörden av ett lyckat samarbete med
kommunen och andra närliggande kommuner. Hylteberga Bed&Breakfast har fått
mycket hjälp av Skurup, Trelleborg, Vällinge samt Svedala kommun. Ägarparet är även
engagerade i skane.com där de annonserar och får marknadsföring. Visit-Sweden
hjälper även till med marknadsföring i Tyskland och England. Samarbetena har ökat
antalet besökare och är kanske avgörande för verksamheten Hylteberga Bed&Breakfasts
fortsatta existens. Steffen har också blivit invald i näringslivsrådet i Skurups kommun
och berättar om hur Skurups kommun direkt gav deras verksamhet ett bra mottagande.
Steffen tror att det är viktigt att kommunen kontaktas i ett tidigt skede och att aktören
visar att denne inte har något att dölja. På det sättet minskar risken till förväxling med
sexverksamheter (Steffen Brummer Pind, 2012-11-12).
För att lyckas med utveckling av hållbarturism behöver den offentliga sektorn vara
involverad i beslutstagande. Det genom att vara redo att ta ställning till förändringar och
eventuella problem (Simao, & Rosario, 2010; Bramwell & Sharam, 2000). Kommunen
är en del av den offentliga sektorn och behöver se till se till samhällets intressen vid
utveckling av turism inom kommunen. Invånare inom en turistdestination ska ges
möjligheten att vara med vid beslutstagande. De ska vara del i processen av att utveckla
och skapa turismaktiviteter då turismen kommer att påverka deras liv. Turismen har en
potential att stödja lokala företag om den är framgångsrik. Samtidigt skapar turismen
också en oro bland aktörer och invånare om hur turismen kan komma att påverka sättet
att leva på platsen. För att lyckas med turism för framtiden bör invånare vara inblandade
för att känna säkerhet kring utvecklingen (Bramwell & Sharam, 2000).
Samhällets involvering i turismen kan bygga upp kunskap, gemenskap och starkare
förmåga att arbeta tillsammans aktörer emellan. Idéer kan delas och gemensamma mål
kan sättas upp. Genom att invånare och aktörer är med kan destinationen enas i en
identitet. Identiteten kan i sin tur leda till högre kvalitet i turismprodukter då
förväntningar är lättare att bemöta med en gemensam vision och uppfattning (Bramwell
& Sharam, 2000).
Turism påverkas av samhället och samhället påverkas av turismen. För att lyckas med
utveckling av turism är det nödvändigt att ha en strategisk plan för utvecklingen. Planen
ska tala om hur aktörer ska gå tillväga, hur arbete ska fungera och samhället ska vara
inräknat i planeringen. Det för att människor som bor på platsen där turismprodukter
ska utvecklas har en stor inverkan på kvaliteten (Girard & Nijkamp, 2009).
Vår undersökning visar på hur entreprenören Steffen har en åsikt om att kommunens
inblandning i turism är mycket viktig för en lyckad utveckling. Vi anser även vi att
45
samarbete med kommuner är väsentlig. Det speciellt när det handlar om utveckling av
turism i sådana ovanliga former som naturism. Samhället anses enligt forskare ha en
stor inverkan på slutresultatet av turismprodukter. För att lyckas med en naturistturism
anser vi att det är viktigt att samhället på platsen man vill utveckla turism på stödjer
fenomenet. Kommunen kan genom sitt arbete föreslå och bygga upp en tro på
naturisten. Genom att ena samhället i den tron tror vi att destinationer kan vinna
konkurrensfördelar.
Naturistturism är inte stort utvecklat i Sverige idag. De aktörer som finns jobbar till
störst del ensamma. Att samla flera aktörer på en och samma destination och låta
kommunen och dess invånare identifiera sig med att vara annorlunda än andra
kommuner tror vi kan skapa exklusivitet. För att få turismen framgångsrik handlar det
som tidigare nämnts om att invånare ska bli introducerade till en positiv naturism. En
förståelse för den kraft och unicitet som finns i att satsa på ett oanvänt fenomen inom
turism kan generera i att destinationen blir en enhet. Den enhetligheten kan sedan
generera i trovärdiga produkter och hög kvalitet.
Precis som naturisterna som ingått i undersökningen anser vi alltså att kommuner
genom sin position har en potentiell fördel att hämta i naturismen. Det om de vågar
skapa ny identitet för sin kommun och lyckas få med sig de som hör till den.
Avgörande för att etablera naturistturism är den lagstiftning som gäller i landet. I
Sverige är det inte förbjudet att bada naken någonstans. Det finns ingen lag som
påbjuder att hen ska ha badkläder på sig. De lagar som ändå hanterar naturismen är de
lagar som förbjuder provokativt och osedligt uppträdande, lagen om förargelseväckande
beteende. Lagarna kan tillämpas när allmänheten uppfattar naturismen som störande och
provocerande. Det är en anledning till att naturismen ofta sker i det undangömda
(scandinaviantourist.org1). I Sverige finns också allemansrätten, vilket innebär att
människor kan ströva fritt i skog och mark. Lagen gäller endast när man tar sig fram för
fot eller på cykel. Allemansrätten har lett till att en del naturister utnyttjar den för att
röra sig naken utanför det ”civiliserade campinglivet” (scandinavianaturist6).
Allemansrätten kan figurera som ett motiv för naturister att besöka Sverige då lagen är
unik för landet. Den ger en unik möjlighet till att uppleva den vilda naturen.
I Spanien och i Danmark har lagen om förargelseväckande regler skrivits om och där
kan det inte längre ses som olagligt att vara naturist. Olle Strand uttalar sig i en artikel
om hur han anser att lagen om förargelseväckande beteende är orimlig eftersom det ger
den som tar illa vid sig av naturismen tillåtelse att anmäla utövad nakenhet som ett
brott. Strand menar att det är lika fel som att ge någon tillåtelse att anmäla en person
som att den är tjock, för lång, eller mörk hudfärg (Haag, 2009). Karin Rosander som är
informationsdirektör på Åklagarmyndigheten säger ”det är skillnad på Gallerian och på
Prideparaden”. Rosander menar att lagen beror på omständigheterna och att
omgivningens tolerans är avgörande för om det rör sig om ett brott eller inte. Polisen
kan inte heller bötfälla någon på plats för att ha väckt förargelseväckande beteende
46
eftersom det är en morallag som är föränderlig efter hur moralen förändras (Haimi,
2012).
Enligt James (1997) påverkas turism av externa faktorer. En av dessa är staten och dess
politik. James uttrycker det som att turismen inte skulle kunna överleva utan statens
påverkan. Politik ifrån staten och lagar om turism är utformade för att turismen ska
kunna representera den moral och de värderingar som finns i ett land. Det är bara staten
som har möjlighet att förse ett land med politisk stabilitet, säkerhet och ett ramverk av
lagar och ekonomi. Ett sådant ramverk är en förutsättning för turism. Staten bidrar
också med infrastruktur och grundläggande service till turism. Staten i ett land innehar
makt. Därför kommer statens perception och uppfattning om vad som är lämplig turism
att utforma turismindustrin i landet. James menar att det skiljer sig mellan länder hur
mycket staten väljer att kontrollera turismindustrin. Det innebär att staten i en del fall
väljer att vara passiva. Vissa stater väljer också att vara passiva tills samhället börjar
efterfråga nya former av turism då de blir tvungna att agera på efterfrågan (James,
1997).
För att etablera naturistturism i Sverige bör lagstiftningen tas i beaktning eftersom att
denna kommer att påverka möjligheterna för att utveckla turismaktiviteter inom
naturismen. Lagen om förargelseväckande beteende kan bli ett eventuellt hinder för
naturismen. Detta eftersom det kan finnas en oro över att utveckla en turismprodukt
som kan klassificeras som olaglig. Naturistturism har genom den diffusa lagen om
förargelseväckande beteende en risk att klassificeras som olaglig vilket undersökningen
visat vara en existerande oro bland naturister. I Danmark och Spanien har lagen skrivits
om. Det som följd av ett initiativ från ländernas stater. Därav finns det bättre
förutsättningar för att utveckla naturistturism i de länderna än vad det finns i Sverige.
Om lagen skulle skrivas om även i Sverige skulle det öppna upp för naturistturismen.
Det skulle leda till att fler troligtvis skulle våga satsa på turismaktiviteter.
Allemansrätten som finns i Sverige är också en lagstiftning som naturisterna utnyttjar då
de använder denna till att röra sig fritt i skogen. Lagen går dock inte att fullt ut utnyttja
för naturisterna. Det eftersom det kan ses som provocerande av allmänheten om en
naturist rör sig naken i skogen. Allemansrätten som lag kan locka turister från utlandet
att besöka Sverige eftersom de flesta andra länder har hårdare reglemente om privat
egendom. Om naturister fullt ut skulle kunna utnyttja lagen i kombination med nakenhet
anser vi att ytterligare attraktivitet till Sverige kunnat skapas. Att få röra sig fritt i det
svenska landskapet skulle kunna fungera som en motivation för naturister. Det då
naturister värdesätter naturen. Sverige skulle för naturisterna genom sin fria natur vara
ett val som föreligger andra resmål. Att skriva om lagen om förargelseväckande
beteende hade i sin tur ökat förutsättningarna för att utveckla naturistturism i Sverige.
Framstående naturistländer som Tyskland, Frankrike och Kroatien har en lång historia
av naturism bakom sig. Steffen Brummer Pind vill att historien kan ha stor inverkan på
acceptans och syn på fenomen inom landet. Pind menar också att historien kan bidra till
hur det fortlever och utvecklas. Samhällets attityd bidrar till att länder med hög
47
acceptans fungerar nästan som fristäder för människor med en önskan att leva efter
ideologin (Steffen Brummer Pind 2012-11-12).

Sverige har gått mot en mer strikt attityd mot nakenhet. Det påverkar att de inom landet
vill åka iväg på semester till platser där känslan av frihet är större. Det i och med
omgivningens inställning och acceptans. I och med den attityd som finns i Sverige får
inte utländska besökare samma effekt av att åka till Sverige som svenskar får av att åka
till andra länder. Det innebär att Sverige inte på samma sätt kan identifieras som en
fristad för naturister som andra länder kan.
Benchmarking är en vanlig metod inom företagsvärlden som används för att jämföra sig
med andra företag. Genom metoden kan ett företag se skillnader internt i sin egen
organisation och externt med andra organisationer. Skillnaderna kan ge kunskap om
nödvändiga förändringar pågrund av svagheter som en organisation eventuellt besitter.
Benchmarking ger också kunskap om styrkor i den egna organisationen. Kunskapen
som kommer genom metoden kan leda till konkurrensfördelar (Kozak, 2004; Hong,
Soon, Roh & Kihyun, 2012). Efter benchmarking kan man använda det man funnit för
att utvecklas och skapa konkurrensfördelar gentemot andra. Vid benchmarking mellan
Sverige och andra länder som erbjuder naturism skulle acceptansen från samhället med
stor sannolikhet komma upp som en avgörande faktor för turism. Det innebär att
Sverige för att skapa bra förutsättningar måste börja med acceptansen för naturister.
Attityden mot och kunskapen om naturister måste ändras. Det så att budskapet som
kommuniceras till naturister i Sverige och andra länder är att de är välkomna.
Innovation innebär skapande av förändringar. Förändringarna handlar om helt nya
produkter eller metoder. Pågrund av att innovationerna skapar förändring och nyheter
blir alla innovationer osäkra till viss del. Det i och med att vetskapen om hur de ska
fungera saknas. Oavsett om innovationen är en ny produkt eller tillvägagångssätt
handlar all innovation om ”det nya”. Inom turismnäringen har det blivit mer och mer
vanligt att vara innovativ. Det visar sig genom att man skapar nya former av existerande
produkter eller utformar helt nya. Syftet med innovation är att på bästa sätt möta den
efterfrågan som finns, förändrande beteenden och trender samt att skapa ett attraktivt
utbud. Konkurrensfördelar kan uppnås genom att vara innovativ i sitt tänk (Arcodia,
Mei, & Ruhanen, 2012; Notaro, Paletto & Piffer, 2012). Innovationer är för
turismföretag av stor vikt för att vara konkurrenskraftig gentemot andra turismaktörer.
Innovationer kan också ge turismföretag och destinationer en ledande roll på den
internationella marknaden genom att de kan få dem att sticka ut (Camision, & MonfortMir, 2011).
Vi har tidigare nämnt att inställningen från allmänheten möjligtvis inte är så negativ
som naturister uppfattar den. Attityden till mottagandet av naturister kan mycket väl
ligga i naturisternas egen tolkning av omgivningen. Naturisterna kan själva ha
förutfattade meningar om vad omgivningen anser om dem. Oavsett ser vi svårigheter i
att ändra underliggande attityder och ändra bilden av Sverige som ett land inte lika
öppet som andra. För att skapa fördelar för Sverige som naturist land kan en väg att gå

7. Slutgiltig inventering av förutsättningar för
naturistturism inom Sverige
Vikten av frihet
Vår studie har lett fram till en slutsats om att målgruppen naturister främst värdesätter
frihet. Det innebär att turismprodukter anpassade för naturister ska kunna leverera en
känsla av frihet. Friheten bör komma utav att naturisten vid konsumtion av produkten
kan ta avstånd från fördomar och regler i samhället. Friheten bör också komma utav att
naturisten ges en möjlighet att befinna sig i en trygg miljö.
Vikten av acceptans och tillhörighet med gruppen
Miljön ska erbjuda en känsla av acceptans för de naturister som befinner sig i den.
Acceptansen är viktig då naturister enligt studien främst inte identifierar sig som
individer utan som grupp. I och med att ideologin naturism inte går att utöva i det
”vardagliga livet” bland människor som inte utövar naturism blir gruppen viktig.
Gruppen inger en trygghet då alla medlemmar har samma värderingar. Gruppen ger
också en möjlighet för naturisten att leva ut och vara den denne verkligen är.
Vikten av ursprung och gemenskap
Friheten handlar också om att naturisten genom turismprodukten ska komma nära sitt
ursprung. Ursprunget innebär en närhet till naturen och andra naturliga aspekter.
Familjen är en del av det ursprungliga och familjära värden blir därmed viktiga för
naturister. De familjära värdena handlar dels om den biologiska familjen och den starka
gemenskap som finns inom den. Naturisterna ser även gruppen som en familj och har
mycket starka band inom den. Banden utgörs av samma värderingar och livsstil.
Gemenskapen som finns inom gruppen är väsentlig för att naturisten ska vara
tillfredsställd.
Nakenheten är en stor del av den gemenskap som naturisterna vill uppnå. Studien har
gett oss en insikt i hur viktig nakenheten är för naturister och varför. Resor för naturister
bör därför erbjuda en möjlighet att utöva nakenheten i en trygg omgivning. Det innebär
en omgivning där naturisten inte behöver riskera att bli diskriminerad eller exkluderad
från andra pågrund av nakenheten.
Studien har gett oss en förståelse för att gruppen är en stor del av naturisten som individ.
Värderingen av gruppen är väsentlig att känna till som producent av turismprodukter.
Det eftersom resor är en del av att identifiera människor internt och externt. Produkter
för naturister bör därför vara baserade på både individen och gruppen. Då gruppen är en
del av att stärka naturisten som individ.
Vikten av begränsad konsumtion
Konsumtionsbeteendet bland naturister har visat sig vara lägre än hos samhället
generellt. Det finns starka åsikter inom naturismen om att resterande samhälle lever i en
onödig överkonsumtion. En sådan värdering är väsentlig att ha i åtanke då det innebär
50
att turismprodukter med för högt satta priser inte är efterfrågat av naturisterna som
målgrupp. Status och lyx är inte sådant som identifierar naturisten. De finns inte heller
med som faktorer i beslutsprocessen för konsumtion. Därför bör inte turistprodukten
vara formad kring status och lyx, utan snarare erbjuda det simpla.
Vikten av SNF som kärna och pådrivare
Organisationen SNF bör utgöra kärnan av naturistturismen i Sverige. De har möjlighet
att ta kontroll och är de som har de främsta förutsättningarna för att skapa förändring. I
dagsläget tar organisationen inte på sig mycket ansvar vilket gör att utveckling och
tillväxt inom naturistturismen är svag. Vi anser dock att en ny struktur inom
organisationen där visioner och framtidsplaner för naturistturism utformas kan öka
förutsättningarna för naturistturism. Sådan struktur kan ha potential att skapa stora
framsteg. Det finns däremot en avgörande faktor i det sammanhanget som handlar om
huruvida det finns en vilja att utveckla naturistturism. För att turism för naturister ska
utvecklas och bli stor ser vi ett behov av engagemang från aktörer med vinstintresse
som samarbetar med organisationen. De ekonomiska tillgångarna i dagsläget är i princip
obefintliga. Det utgör ett stort hinder för en möjlig utveckling och etablering av turism
för naturister.
Vikten av förståelse från samhället
Studien har visat på att många i samhället har en uppfattning om att naturism inte
handlar om en oskyldig nakenhet. Det finns en brist i förståelsen av nakenhetens syfte
pågrund av fördomsfulla antaganden om att nakenheten är sexuellt kopplat. Sådana
antaganden påverkar förutsättningarna för turism inom Sverige. Det då det krävs en
fördomsfri miljö och mottagande för att naturister ska känna sig välkomna.
Destinationen ska som tidigare nämnts kunna erbjuda en trygg miljö för den som vill
vara naken. För att skapa en sådan miljö är omgivningens attityder en avgörande faktor.
Vi ser därför ett behov av att sprida en vidare kunskap om naturismen och dess
värderingar samt hur den fungerar. Det genom information i media som är ämnad att nå
ut till allmänheten. Idag finns ingen sådan information då arbete endast utförs för att
kunna leverera information till den som aktivt söker den.
Vikten av att se förändringar
Naturistturism finns i diverse former och olika typer av aktiviteter erbjuds runt om i
världen. Trots att det vanligaste sättet att utöva naturism är genom nakenbad breddas
utbudet och mer unika sätt att resa och aktivera sig som naturist är på intåg. Det finns
tendenser som visar på att naturister påverkas av trender i samhället och trots sin
inställning till konsumtion efterfrågar mer exklusiva produkter. Sverige som land har
inte de klimatmässiga förutsättningar som många framstående naturistländer. Däremot
har landet tillgångar som en unik natur och lagstiftning som innebär förutsättningar vid
rätt användning. Genom att skapa produkter som skiljer sig från andra länder har
Sverige potential att identifiera sig som naturistland. För att göra det ser vi dock att det
är av stor vikt att inrikta sig mot en viss typ av unika produkter.
Behov av utveckling för att skapa förutsättningar
Sverige har en unik natur och en lagstiftning som går att utnyttja för att skapa
naturistturism. Det finns också möjligheter för aktörer att hämta hjälp från kommuner
vid uppstartning av verksamheter. Förutsättningar finns i grunden men vi ser ett behov
av utveckling inom följande:
● Större engagemang och omstrukturering inom SNF
● Engagemang från aktörer med kommersiellt intresse för naturistturism
● Marknadsföring i syfte att sprida information samt locka människor till
naturismen
● Utveckling av unika produkter som ger Sverige en identitet inom
naturistturismen
● Lagstiftningen bör i viss mån anpassas för att stödja naturister och minska oron
för att klassas som brottsliga
Den viktigaste förutsättningen av alla innehar idag en viss osäkerhet. Naturister menar
ofta att de vill resa för att utöva sin livsideologi och turism för naturister är stort i andra
länder. Det finns dock en viss skepticism om huruvida Sverige kan skapa en efterfrågad
naturistturism. Vi ser en potential i de förutsättningar Sverige idag besitter och genom
kunskap och engagemang ser vi en möjlighet att skapa produkter för turism. Det krävs
dock att naturister har en önskan att genomföra någonting sådant. Idag efterfrågas ingen
värvning av medlemmar. Inga försök görs att locka människor som inte tillhör
naturismen. För att en turismnäring ska kunna utvecklas för naturism krävs ett intresse
för att göra den kommersiell och tjäna pengar. Vi ser en risk för att kommersiell
utveckling kan komma att motsäga naturisternas grundvärderingar. Finner inte
naturisterna det intressant att kommersialisera sin ideologi minskar förutsättningar för
naturismen. På samma gång ser vi möjligheter att nå vinst genom produkter för
naturister. Möjligtvis skulle även kunder utanför naturismen kunna vara intresserade av
naturitturism. Det då en sådan alternativ turism kan möta den aktuella trenden i
efterfrågan på unika och annorlunda upplevelser. Om viljan finns för att utveckla
naturistturismen tror vi att Sverige har de förutsättningar som krävs för att bli en mer
etablerad naturist destination